Betyg på DN Debatt 23 sep: 6/10 resp 4/10

dagens första DN debatt-artikel argumenterar Kerstin Annadotter, Gunnar Blomé och Hans Lind för att diskriminering av låginkomsttagare på bostadsmarknaden bör förbjudas. Artikeln är intressant men ett problem är att de inte är tydliga med vad de anser utgöra otillåten diskriminering. Sammanlagt ger jag den 6/10. Fler kommentarer följer nedan.

[Redigerat 21 nov]


Författarna skriver i fjärde stycket:

Är det till exempel rimligt att kräva att ett hushåll ska ha en bruttoinkomst som är tre gånger årshyran, vilket en tredjedel av hyresvärdarna i studien krävde? Bland företagen som använder Stockholms bostadsförmedling finns exempel på inkomstkrav på 4,5 gånger hyran. Mer än hälften av värdarna i studien ser inte föräldrapenning och sjukpenning som grund för ett hyreskontrakt. Inte heller barnbidrag anses vara en säker inkomst och räknas därför sällan med.

Detta är ganska rörigt.

Vidare:

Såvitt vi vet finns inga studier som visar på enkla samband mellan hushållens ekonomiska situation vid kontraktstillfället och framtida hyresförluster för företagen.

Det är ändå rimligt att tro att ett sådant samband finns. Om din inkomst t ex är lika stor som hyran så är det rimligt att tro att risken att du inte kommer kunna betala hyran är stor.

Att  hyresvärdar ställer vissa krav på hyresgästens inkomst eller förmögenhet är således knappast orimligt. Jag har svårt att se att författarna skulle invända mot det. Vad de däremot invänder mot är att dessa krav är för höga. Detta borde de emellertid sagt klart och tydligt. De borde även gett en fingervisning om vilka krav från fastighetsägarnas sida de anser vara rimliga.

Vidare:

Att ett hushåll får svårt att betala hyran kan sammanhänga med senare händelser, till exempel att man förlorar arbetet, skilsmässa eller någon annan typ av kris som alla kan drabbas av i livet.

Naturligtvis, men det hindrar inte att den ekonomiska situationen vid kontraktstillfället korrelerar med förmågan att betala hyra.

Vidare:

Ett annat villkor som i dag borde ses som diskriminerande är när företag kräver fast anställning som grund. I dag är det många personer som under längre tider försörjer sig med tillfälliga anställningar och/eller att man driver ett eget företag eller en kombination av en rad olika inkomstkällor. Fasta anställningar kan som bekant upphöra likväl som att en tillfällig anställning/vikariat kan övergå till att bli fast.

Min fetstil. Det torde ändå finnas en klar skillnad här. Hela poängen med att anställa någon tillfälligt är ju att kunna säga upp denne lätt och smidigt. Det gör att arbetsgivare torde anställa personal som de tror sig vilja behålla fast, medan de anställer personal som de är mer osäker på tillfälligt.

Vidare:

Vi menar vidare att de kalkyler som exempelvis Konsumentverket tagit fram över ”skäliga levnadskostnader” ligger på för höga belopp.

Det hade varit bra om man hade redogjort vilka dessa belopp är.

Vidare skriver man:

Både när det gäller uthyrningspolicy och krav för att få lån menar vi att diskrimineringsombudsmannen bör kunna ställa krav på att företagen kan visa att hushåll som nekas hyreskontrakt eller lån faktiskt inneburit större risker än andra.

Som exempel på denna typ av bedömning kan nämnas att för något decennium sedan var räntorna högre för de som skulle låna till en bostadsrätt än för de som skulle låna till köp av en villa. Motivet var att en ägd fastighet var en bättre säkerhet än en bostadsrätt (som ju formellt är ett medlemskap i en förening, ett medlemskap som ger rätt till att bo i en viss lägenhet). En långivare gjorde emellertid en undersökning om företagets förluster på lån till bostadsrätt respektive lån till egnahem och fann ingen skillnad. Därefter sänkte man bostadsrättsräntorna till nivån för villalånen. Den ekonomiska diskrimineringen avskaffades i det fallet.

Detta stycke belyser ett viktigt problem. Jag tror att de flesta kan gå med på att om sannolikheten för att bostadsrättsägare inte ska betala tillbaka lånen är densamma som sannolikheten att villaägarna ska betala tillbaka lånen, så ska de betala samma ränta. På samma sätt så ska personer vars bruttoinkomst är x ggr hyran få hyra i samma mån som personer vars bruttoinkomst är y ggr hyran, om sannolikheten att de kommer betala hyran är densamma. I detta fall tjänar fastighetsägarna ingenting på att diskriminera mot de med lägre inkomster, och bör inte få göra det.

En annan fråga är om fastighetsägare har rätt att välja att inte hyra till låginkomsttagare om det skadar dem själva; om det faktiskt är så att risken att de inte betalar hyran är större. (Det är ju t ex förbjudet att diskriminera på etnisk grund även om man har skäl att tro att medlemmar av en viss folkgrupp i genomsnitt underlåter att betala hyran oftare än andra.) Här är det naturligtvis  viktigt att veta hur stor skillnaden i risk är.

Författarna är inte tydliga med om de anser att inkomstbaserad diskriminering bör vara förbjuden enbart i det första fallet, eller om den även bör vara det i det andra fallet. Detta är en helt central distinktion. Att denna frågeställning inte tas upp är en brist hos artikeln.


I dagens andra DN Debatt-artikel argumenterar professor Bo Becker för att ökad internationalisering stärker behovet av terminsavgifter. Man får emellertid intrycket av att Becker bestämt sig för att terminsavgifter är en bra idé av andra skäl, och endast tar upp internationaliseringen eftersom det är något av ett catch-word. Artikeln innehåller en hel del oklarheter och får betyget 4/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författaren skriver så här i andra stycket:

Den kanske viktigaste förändringen är att konkurrensen om studenterna nu tilltar dramatiskt. … Antagningen är öppen över nationsgränserna, och allt fler studenter upptäcker att de kan genomföra (delar av) studierna utanför hemlandets gränser. Trenden är global: enligt Unesco har antalet studerande utanför hemlandet dubblerats på tio år.

Advertisements

One thought on “Betyg på DN Debatt 23 sep: 6/10 resp 4/10

  1. Tycker du missar att Bo Becker utan begripligt resonemang antyder att svenska universitet skulle vara mindre intresserade av att attrahera EU-studenter eftersom staten betalar för dom också. Lärosätet får enligt texten samma peng, och det låter ologiskt att lärosätet känner så stor oro över statsbudgetens netto att det därav skulle undvika att konkurrera om EU-studenter av just den anledningen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s