Vetenskaplig journalistik

Hittills har jag betygsatt 6 artiklar. Den bästa artikeln fick betyget 7, den sämsta 3, medan genomsnittet varit strax under 5. Ingen av artiklarna har dock levt upp till den standard man borde kunna kräva av artiklar på Sveriges mest inflytelserika debattforum. Många av artikelförfattarna är akademiker eller makthavare som borde kunna bättre.

En möjlig invändning mot min kritik är att man inte kan bedöma artiklar på DN debatt så strikt som jag gör. Enligt denna invändning passar min strikta standard i vetenskapen men inte i en dagstidning av DN:s typ. Om artiklarna skulle följa en sådan strikt standard skulle de, enligt detta argument, bli alltför komplicerade och svårlästa för de flesta läsare.

Jag håller inte alls med om denna invändning. Vetenskapsmän och journalister som Paul Krugman, Ezra Klein och Nate Silver, för att nämna några företrädare för den nya, mer evidensbaserade och vetenskapliga inställning till journalistik som börjat växa fram i framförallt USA på senare år, har visat att det är fullt möjligt att skriva journalistiska argumenterande texter på ett sätt som både är njutbart och rigoröst. Det är svårare och mer mödosamt att göra det, visst, men det är på intet sätt omöjligt.

Utvecklingen inom journalistiken går på många sätt åt rätt håll. Gradvis börjar man influeras mer och mer av vetenskapen och mindre av löst tyckande, man blir, framförallt som ett resultat av den tekniska utvecklingen, mer datadriven, etc. Denna blogg är ett försök att bidra till den utvecklingen. Argumentationsanalyser av den här typen kan dels hjälpa läsarna att se vilka argument som inte håller, men de kan också, om de blir lästa i tillräckligt breda kretsar, tvinga artikelförfattarna att höja sin standard.

Det är naturligtvis svårt att åstadkomma det senare, men det tycks mig inte vara omöjligt i princip. Jag har börjat att genomföra dessa analyser på DN Debatt, eftersom det är Sveriges största och viktigaste debattforum, och eftersom det har höga ambitioner vad gäller kvalitet. Som torde stå klart från mina analyser anser jag emellertid att man inte lever upp till dessa höga ambitioner. De flesta artiklar har mycket lägre argumentationskvalitet än man kan kräva.

Advertisements

6 thoughts on “Vetenskaplig journalistik

  1. Utmärkt initiativ. Och en väldigt bra service till läsare som inte själva hinner granska artiklar som är tveksamma och tendentiösa under en mantel av vederhäftighet, varpå de därför kanske undgår nödvändig kritik. Tack för detta.

    Gilla

  2. Jag tycker du har rätt i att ställa krav på höjd kvalité. De förklaringar jag kan föreslå är en ganska begränsat textlängd (6’500 tecken) och att det inte kan förekomma hyperlänkar pga. papperspublicering. Sedan är syftet med skribentens artikel (oftast) inte att upplysa, utan att på olika sätt forma mediebilden och därigenom den allmänna opinionen. Att debattforumet inte kan kräva högre kvalité är dock beklagligt.

    Gilla

  3. Bra, det tycker jag också. Vad gäller dina förklaringar, eller förmildrande omständigheter:

    1) Som sagt tycker jag att det finns många exempel på nätet på att den begränsade textlängden är förenlig med hög kvalitet och god argumentation. Många bloggar, inte minst inom den amerikanska ekonomiska bloggosfären, håller hög kvalitet.

    Det gäller särskilt de som utsätts för kontinuerlig kritik av motståndare. De skärper sig helt enkelt därför att de måste skärpa sig för att undvika kritik. Detsamma ser man i vetenskapen: vetenskapsmän skärper sin standard för att undvika kritik och tillfredsställa peer reviewers. Kritik/feedback är, som jag ser det, ett av de bästa medlen för att se till att texter håller hög kvalitet. Man kunde hoppas att kritiska argumentationsanalyser av den här typen kunde åstadkomma något liknande inom journalistiken och den politiska debatten.

    2) Artiklarna ska naturligtvis kunna läsas utan att man klickar på hyperlänkarna. Det gör att även artiklar som innehåller hyperlänkar kan publiceras i papperstidningen (möjligen med en indikation av var det finns hyperlänkar för den som går in och läser på nätet). Länkarna kan ses som fotnoter som bara läses av den som verkligen är intresserad, medan majoriteten hoppar över dem.

    Dessutom tycker jag att detta försvar är aningen lamt 2014, då allt fler läsare finns på nätet. Det är dags att börja använda sig av hyperlänkar, som ju är ett fantastiskt verktyg för att hämta stöd för ens påståenden och i allmänhet höja argumentationsstandarden.

    3) Visst, men vi bör inte ställa lägre krav på evidens och klarhet i argumenterande texter än i texter som försöker upplysa allmänheten. Det är sant att upplysande texter (som Nordströms och Schlingmanns från 22/9 i stora drag är) som regel faktiskt håller högre kvalitet än argumenterande texter, men det finns inget som säger att det bör vara så.

    Gilla

  4. Intressant och viktigt initiativ! I bästa fall bidrar bloggen även till en mer allmänt hållen diskussion av vad vi alls bör kräva av media, i termer av logik och saklighet. Jag instämmer i att kraven bör vara höga, men ser förstås problemen med att skapa en ”rättningsmall”. Hur ska man tänka om en skribent gör sig skyldig till personangrepp (som argument alltså) men för övrigt sköter sig? Finns det synder som är så allvarliga att de bör sänka betyget till en viss maxnivå?

    Gilla

  5. Bra frågor om betygsättningen, Mats. Som jag skriver här finns det ett större subjektivt element i betygsättningen än det gör i de kritiska kommentarerna:

    https://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/09/30/betyg-pa-dn-debatt-30-sep-710-och-710/

    Således bör man helst läsa kommentarerna för att förstå vilka argumentationsbrister artiklarna har, och inte bara titta på betyget. Dock ska jag försöka bli lite mer explicit med hur betyget sätts framöver.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s