Betyg på DN Debatt 28 sep: 3/10

dagens DN debatt argumenterar Stefan Jonsson och Elena Namli för att Sverige ska, som en reaktion på Sverigedemokraternas framgångar, följa FN:s konvention om att förbjuda organisationer som främjar rasdiskriminering. Artikelns centrala tes är originell och man ger argument för den. Dock gör författarna en lång rad andra påståenden som man inte ger någon evidens för. Många av dem är dessutom under en rimlig tolkning falska. Dessa påståenden spelar förvisso ingen avgörande roll för huvudargumentet, men det handlar ändå om så pass allvarliga felaktigheter att betyget inte kan bli högre än 3/10.

Jag testar ytterligare ett grepp, nämligen att komma med mina kommentarer i själva blogginlägget snarare än i en extern länk. Kommentera gärna vad ni tycker om det. [Redigerat 20 nov: första veckan kopierade jag DN Debatt-artiklarna till en wordfil, och använde sedan kommentarsfunktionen för att kritisera dem. Jag har sedermera skrivit om dessa artiklar i nedanstående format.]

Andra stycket av DN-debattartikeln (om ej annat anges är citaten därifrån):

[R]asismen existerar och växer i dagens Sverige.

Detta ges det ingen som helst evidens för. Vad mer är, under en rimlig tolkning är påståendet att rasismen växer i Sverige falskt. Professor Marie Demker som forskar just på denna fråga säger t ex så här i en intervju från 8 maj i år:

Nu säger professor Marie Demker att svenskarna blivit allt mer positiva till invandring: – Det är färre som uppfattar invandringen som ett hot, säger hon.

I de undersökningar som Marie Demker varit med om att göra har de tillfrågade fått svara på ett påstående som ”Det finns för många utlänningar i Sverige”.

År 1993 var det 52 procent av de som fått frågan som höll med om detta. 2009, det senaste året det finns siffror för, var det 36 procent som instämde.

”Minskat motstånd”

Ett annat påstående var ”Jag skulle inte tycka om att få en invandrare från en annan del av världen ingift i familjen”. 1993 var det 25 procent som höll med, 2009 var det 12 procent som instämde.

– Det finns heller ingenting som tyder på att inställningen till invandringen skulle gå i en annan riktning sedan 2009, säger Marie Demker.

Tredje och fjärde stycket av Jonssons och Namlis artikel:

I debatten om Sverigedemokraternas framgångar skjuts denna verklighet ofta i bakgrunden till förmån för två andra argument. Det ena är att många som röstar på Sverigedemokraterna bara visar sitt missnöje med den etablerade politiken. Det andra argumentet är att de som stämplar Sverigedemokraterna som rasistiskt ifrågasätter SD-väljarnas grundläggande rätt, nämligen rätten att fritt uttrycka sina politiska preferenser i en demokrati.

Båda argumenten inkluderar en problematisk sammanblandning mellan respekten för allas lika rätt att ha åsikter och idén om att alla åsikter ska respekteras.

Möjligen kan det gälla det andra argumentet, men knappast det första.

Fjärde stycket:

Normaliseringen [av Sverigedemokraterna] godtas av många röster i offentligheten, som menar att det inte är Sverigedemokraterna och deras förmenta rasism som vi ska oroa oss för.

Detta kan inte sägas vara en korrekt beskrivning. Förutom Sverigedemokraternas egna anhängare har så gott som ingen röst i offentligheten sagt att vi inte bör oroa oss för Sverigedemokraterna. Det är också noterbart att de inte ger någon som helst evidens för detta påstående.

Åttonde stycket:

Åtgärden avhjälper förstås inte det djupa politiska missnöje som valet uttryckte. Allt fler människor misstror de politiska alternativ som erbjuds av etablerade, icke-rasistiska partier.

Det kan inte sägas vara ett korrekt påstående. Svenskarnas förtroende för politiker har enligt SvT:s vallokalundersökning VALU faktiskt ökat under en lång följd av år (även om det föll något, från 70 % till 67 %, mellan 2010 och i år). Se VALU s. 31. Återigen är det också noterbart att författarna inte ger någon som helst evidens för sina teser.

Vidare i åttonde stycket:

Förklaringarna till detta är många, men oavsett vilka man föredrar och vilka åtgärdsförslag man förespråkar kan lösningen inte vara att ”ställa krav på invandrare”. Historiska erfarenheter, men även förfärande händelser i dagens Europa, vittnar om hur legitimt missnöje över växande klyftor riktas mot svagare grupper och inte mot de som bär ansvar för den växande fattigdomen och osäkerheten.

Att referera till anekdoter på detta sätt är inte ett bra sätt att argumentera. De borde ha underbyggt dessa teser med evidens. Det är bl a svårt att se att missnöjet över den ekonomiska situationen inte åtminstone i viss mån riktats mot regeringarna (som ju under en rimlig tolkning bär ansvar för ”den växande fattigdomen och osäkerheten”). I t ex Irland och Grekland kollapsade regeringspartierna fullständigt som en reaktion på den ekonomiska krisen.

Advertisements

2 thoughts on “Betyg på DN Debatt 28 sep: 3/10

  1. Gamla formatet var definitivt bättre, gick att koppla de noterade delarna till resten av texten. Vidare är typsnittet lite väl stort för en så lång text.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s