Betyg på DN Debatt 4 okt: 6/10

På dagens DN Debatt argumenterar Peter Weiderud, förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, för att det borde inrättas en ”personlig helgdagsbank”. Enligt förslaget skulle varje förvärvsarbetande kunna ta ut ett antal helgdagar när som helst på året. Tanken är att det skulle underlätta för religiösa minoriteter (Weiderud nämner judar och muslimer) att vara lediga på sina högtidsdagar.

Artikeln är ganska retorisk och innehåller en del vaga påståenden och påståenden som borde stötts av mer evidens och argument. Å andra sidan är de flesta av dessa påståenden inte så centrala för de två huvudargumenten, som ges i femte och sjätte stycket. Dessutom är policyförslaget tydligt. Artikeln klarar sig därför undan med betyget 6/10 trots kritiken nedan.

Fjärde stycket:

Den passiva oförståelse som många judar och muslimer möter är också en spegling av ett allvarligare problem av diskriminering och av det faktum att hatbrott både mot judar och mot muslimer ökar.

På vilket sätt är ”den passiva oförståelse” (jag förmodar för önskningar om att vara ledig på religiösa helgdagar) en spegling av ”det faktum att hatbrott mot judar och muslimer ökar”? Detta påstående är väldigt vagt. Dessutom borde författaren ha visat att denna passiva oförståelse också ökar (vilket den borde göra om den är en spegling av hatbrotten).

Sjunde stycket:

Vi får aldrig acceptera en anpassning till okunnighet, fördomar och att vilja skydda en kultur som genom tusen år av invandring redan är förändrad och hela tiden förändras.

Detta påstående är också vagt. Bland annat fanns det ju redan invandring för mer än tusen år sedan. Man förstår förvisso vad författaren menar men mer stringens är ändå önskvärd.

Vidare i samma stycke:

Ett mångkulturellt samhälle skapas inte genom att minoritetskulturer slipas av så att de inte skaver så mycket. Då handlar det om assimilering till majoritetsnormen och en utveckling mot ett fattigare samhälle. Ett enat och rikare samhälle kan i stället nås då vi lyssnar på alla grannars olika erfarenheter från våra olika länder och kulturer, en resa i vårt eget land.

Det är förvisso vanligt att man uttrycker sig på det här retoriska sättet i den här typen av debattartiklar, men jag tycker ändå att författaren borde vara lite mer konkret. Metaforen om ”fattigare” och ”rikare” samhällen borde tydliggjorts och författaren borde förklarat varför han tror att hans förslag kan leda till ett mer enat samhälle.

Åttonde stycket:

För arbetsmarknaden är det mångkulturella Sverige en tillgång. Våra sjukhus, vår polis, delar av handeln, kollektivtrafiken, processindustrin och mycket annat måste kunna fungera också på helger. Att de anställda vill vara lediga på olika dagar är en rikedom och ytterst en konkurrensfördel i en global värld.

Detta påstående borde backats upp med mer evidens. Det finns ju bl a många jobb där alla anställda endast jobbar måndag-fredag, och i dessa kan det vara en nackdel om vissa anställda inte är närvarande när andra är det. Det torde väga i andra vågskålen. Vidare är ju det faktum att de anställda vill vara lediga på olika dagar inte den enda egenskapen som kännetecknar det mångkulturella Sverige och därför kan man inte dra slutsatser om huruvida det mångkulturella Sverige är ”en tillgång” för arbetsmarknaden enbart på basis av den egenskapen.