Betyg på DN Debatt 5 oktober: 4/10

dagens DN Debatt drar partisekreteraren Kent Persson upp riktlinjerna för Moderaternas oppositionspolitik. Artikeln är välstrukturerad men innehåller en hel del vaga påståenden, påståenden som inte backas upp med argument och evidens och vilseledande bruk av siffror. På ett flertal ställen underlåter författaren dessutom att bemöta uppenbara motargument. Förvisso är detta väldigt vanligt i den här typen av artiklar, men det gör det ändå inte acceptabelt. Sammanlagt blir betyget därför 4/10. Nedan följer en ingående kritik av artikeln.

Under första punkten skriver författaren:

Strävan efter att göra rätt för sig måste belönas. Vårt samhälle bygger på att var och en av oss arbetar för att göra rätt för sig. Vi gör vår plikt. Vi arbetar, inte bara för vår egen skull och försörjning utan också för att allt vårt gemensamma ska fungera. I ett samhälle med förståelse och starka värderingar om att alla bidrar och gör rätt för sig skapas resurser till skola, sjukvård och omsorg. Det är på så sätt sammanhållning grundläggs och vi skapar ett Sverige som håller ihop. Det är avgörande att samhället tydligt står upp för att det lönar sig att arbeta.

Det finns en viss spänning i detta stycke. Å ena sidan säger författaren att vi ”gör vår plikt” och att ”[vi] arbetar inte bara för vår egen skull och försörjning” vilket antyder att vi inte i någon högre grad behöver ekonomiska incitament för att bidra till det gemensamma bästa, men å andra sidan skriver han att ”det är avgörande att samhället tydligt står upp för att det lönar sig att arbeta”, vilket pekar i motsatt riktning. Författaren borde klargjort detta bättre.

Sedan 2006 har 340 000 fler ett jobb att gå till och skattemoralen i Sverige hör i dag till världens högsta.

Påståendet att skattemoralen i Sverige idag hör till världens högsta borde backats upp med evidens. Dessutom antyds det att skattemoralen förbättrats (jämfört med hur det var innan 2006), vilket också borde belagts.

Vidare är påståendet att 340 000 fler har ett jobb att gå till nu än 2006 ingen vidare informativ siffra, eftersom folkmängden också ökat kraftigt. Istället borde författaren talat om sysselsättningsgrad eller arbetslöshet i procent av arbetskraften. Dessa siffror låter emellertid inte alls lika imponerande, vilket naturligtvis är skälet till att författaren inte använder dem (sysselsättningsgraden har gått upp något, men det har även arbetslösheten, enligt länkarna).

Vidare under samma punkt:

Den utvecklingen måste upprätthållas genom att alla som kan och vill arbeta ska ha ett jobb att gå till. Vägen dit går framför allt genom ett gynnsamt jobb- och företagsklimat. Fyra av fem nya jobb skapas i små företag och därför behöver vi fortsatt se över hur vi kan förenkla, underlätta och stärka möjligheterna att starta och driva företag i Sverige. Det handlar om att göra det mindre kostsamt att anställa, minska regelkrångel och korta handläggningstider. Det handlar också om att värna en stabil ekonomisk utveckling och föra en ambitiös politik för entreprenörskap och innovationer.

Som alltid när ett parti som suttit i regering i många år deklarerar vad de vill göra i framtiden uppkommer frågan: varför har ni inte redan gjort det? Denna invändning är förvisso inget knock down-argument – man hinner t ex inte göra alla saker man skulle vilja göra – men ändå tycker man att författaren på något sätt borde stilla denna undran, och inte låtsas om som att den inte finns.

Den andra punkten är mest vänster av de fem punkterna:

Våra gemensamma insatser ska användas för att hålla samman Sverige. Ytterst handlar det om att samhället ska vara starkt där människan är bräcklig. Människors förutsättningar i livet skiljer sig åt och förändras vid olika tillfällen och skeenden i livet. De allra flesta av oss behöver samhällets stöd under kortare delar av våra liv. Det kan vara en kris, olycka eller sjukdom som skakar om livet i dess grundvalar. Då ska stöden finnas där.

Stycket fortsätter i samma stil. Jag har tre invändningar mot det. För det första är det väldigt allmänt och vagt. För det andra är en vanlig uppfattning att det råder en motsättning mellan denna punkt och åtminstone två av de andra punkterna – den första punkten och den femte: ”Moderaternas kärnfråga – att ständigt arbeta för att öka människors frihet”. Om man tar t ex några konkreta policies som Moderaterna har drivit – sänkta skatter och skärpta regler vad gäller arbetslöshets- och sjukförsäkring – så är en vanlig tolkning av dem att de stärkt incitamenten för att arbeta, möjligen ökat friheten, om man använder ett negativt frihetsbegrepp som författaren använder sig av under den femte punkten, men knappast inneburit ett stärkt stöd under de delar av våra liv ”där människan är bräcklig”. Författaren borde erkänt denna spänning mellan de olika punkterna – att realiserandet av vissa av dem sker på bekostnad av andra – och kommenterat den.

För det tredje är som sagt en uppenbar invändning att skärpningarna vad gäller arbetslöshets- och sjukförsäkringen pekat i motsatt riktning mot vad författaren förespråkar i denna punkt. Denna invändning borde bemötts.

Under tredje punkten skriver författaren:

Att minska valfriheten och föra tillbaka beslut från människor till politiken är fel väg att gå. Det är att backa in i framtiden.

Författarens argument tycks vara att valfrihet är mer ”modernt” än mindre valfrihet, och därför bättre. Detta är ett logiskt felslut som kallas för appeal to novelty

The appeal to novelty (also called argumentum ad novitatem) is a fallacy in which someone prematurely claims that an idea or proposal is correct or superior, exclusively because it is new and modern. In a controversy between status quo and new inventions, an appeal to novelty argument isn’t in itself a valid argument.

Under samma punkt skriver han vidare:

Samtidigt finns fler offentliga verksamheter där ökad valfrihet skulle göra stor nytta.

Detta ges inga argument.

Under fjärde punkten skriver han:

I dag går 750 000 utrikes födda svenskar till jobbet. 180 000 av dem har kommit in på svensk arbetsmarknad sedan 2006.

Återigen: dessa siffror är inte särskilt meningsfulla. Precis som den totala folkmängden ökat sedan 2006 har även antalet utrikes födda svenskar ökat sedan 2006. Även här borde han uttryckt sig i termer av sysselsättningsgrad och procent arbetslösa snarare än i absoluta tal.

Under den femte punkten skriver författaren:

Vår utmaning under kommande mandatperiod blir att visa hur stor skillnaden är i både värderingar och i praktiskt utformande av politiken, trots att Socialdemokraterna på många områden valt att lägga sig nära oss retoriskt utan att egentligen förändra sina tidigare politiska lösningar.

Det har förstås varit en vanlig invändning från Socialdemokraterna att det snarare är Moderaterna som lagt sig nära Socialdemokraterna retoriskt. Bl a kallade man sig ju för ”arbetarpartiet”, vilket historiskt sett varit en socialdemokratisk devis. Det är problematiskt att författaren inte låtsas om denna uppenbara invändning.

 

Annonser

One thought on “Betyg på DN Debatt 5 oktober: 4/10

  1. Ping: Translation of analysis of DN Debatt 9 december 2014 | Philosophical Sketches

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s