Betyg på DN Debatt 13 oktober: 9/10

dagens DN Debatt argumenterar sociologerna Andrea Bohman och Michael Hjerm, på basis av en forskningsrapport de skrivit för Delmi (Delegationen för migrationsstudier), för att radikala högerpartiers framgångar inte skapat en mer negativ inställning till invandring. Istället menar de att dessa partiers framgångar beror på att de blivit bättre på att locka väljare som redan har en negativ inställning till invandring att rösta på dem.

Artikeln är välargumenterad och baserad på en solid och noggrant genomförd forskningsrapport. De resultat man hittat är mycket intressanta och, som författarna påpekar i rapporten, inte vad man hade förväntat sig a priori. Mina enda invändningar gäller ett par formuleringar som jag inte finner stöd för i forskningsrapporten. På det stora hela är det en föredömligt skriven debattartikel. Betyget blir 9/10.

Det är i sammanhanget värt att påpeka att artikelns höga kvalitet kontrasterar starkt mot vad som är gängse inom frågor som rör radikala högerpartier, invandring, nationalism och främlingsfientlighet. De tre övriga artiklar relaterade till dessa teman som jag betygsatt har inte alls levt upp till samma standard och har fått betygen 3, 4 och 6 (två artiklar om Israel-Palestina-konflikten, som ju berör liknande teman, har fått 4 respektive 7 i betyg). Den låga kvaliteten på dessa starkt artiklar är i linje med forskning om politisk psykologi som visar att människor har svårt att resonera sakligt och faktabaserat om politiskt känsliga frågor. Problemen uppstår emellertid inte, som bl a Yaleprofessorn Dan Kahan visat, på bristande kunskaper eller på bristande logisk förmåga, utan på en bristande tendens till att använda dessa kunskaper och denna logiska förmåga på ett intellektuellt seriöst sett. Många människor som resonerar sakligt och faktabaserat om opolitiska frågor slutar att göra det när det kommer till politiskt känsliga frågor – snarare än att använda sitt förnuft ”ger de sig hän” åt sina magkänslor, så att säga. (Detta är ett ämne jag lär få anledning att återkomma till.)

Detta är emellertid naturligtvis ingen naturlag – det går, som denna artikel visar med all önskvärd tydlighet, att resonera sakligt och evidensbaserat även om politiskt känsliga frågor. Man kunde önska att så skedde oftare i den offentliga debatten.

Mina kommentarer följer nedan.


I andra stycket skriver författarna:

De [radikala högerpartierna] har också blivit bättre organiserade och skickligare på att framföra sitt budskap på ett sätt som fler väljare känner sig bekväma med. Det faktum att den klassiska socioekonomiska höger-vänsterskalan trycks samman när etablerade partier rör sig mot mitten är också en viktig faktor. Det skapar utrymme för radikala högerpartier att erbjuda ett politiskt alternativ samtidigt som politiken förskjuts från den socioekonomiska dimensionen mot en kulturell dimension.

Jag finner inget belägg för dessa påståenden i Delmi-rapporten. Eftersom den ger ett mycket vederhäftigt intryck har jag i och för sig skäl att lita på vad författarna, i egenskap av experter, säger om området, men jag tycker ändå att det är en viktig princip att man tillhandahåller källor för sina påståenden. Detta gäller inte minst påståenden som det inte är givet hur man ska tolka (som påståendet att radikala högerpartiers framgång delvis är orsakat av sammanpressningen av den klassiska socioekonomiska höger-vänsterskalan – se även denna DN Debatt-artikel om detta).

I näst sista stycker skriver man:

För det tredje finns det en risk att närvaron av radikala högerpartier påverkar människor som inte räknas in i deras definition av den nationella gemenskapen. Om man som invandrare blir utpekad som illegitim utnyttjare av välfärdssystemet, brottsling eller som ett hot mot vissa kulturella värden kan det bidra till att ytterligare försvåra integrationsprocessen.

Detta tycks i och för sig intuitivt rimligt, men det ges inget empiriskt stöd (se s. 54-55 av rapporten).

Annonser

One thought on “Betyg på DN Debatt 13 oktober: 9/10

  1. Helt vettig kritik mot en annars bra artikel. Men, det kan göras starkare. Höger-vänster-skalan är alldeles för otydlig för att sägas vara vetenskaplig – på skalan lägger folk in sådant som skattetryck, misstänksamhet/tillit till marknadsmekanismer, individuell frihet vs paternalism, nationalism, vurmande för traditioner, ogillande av andra etniska grupper, ogillande av andra samhällsgrupper, (eller grad av kosmopolitism) och säkert något mer. Det går dock bra att blanda samman dessa kategorier; nationalliberaler, nationalsocialister, frihetliga socialister och konservativa anarkister finns, men de blir felaktig placerade på höger-vänster-skalan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s