Betyg på DN Debatt 14 oktober: 8/10

dagens DN Debatt skriver en lång rad läkare och barnmorskor att svenska myndigheter inte längre avråder från tidig användning av napp, vilket man menar är i strid med Världshälsoorganisationens råd (WHO). Artikeln är tämligen specialiserad och utomstående har inte helt lätt att bedöma vem som har rätt i debatten. Detta beror inte minst på att man inte tillhandahålls källor och evidens som stöder författarnas påståenden. Artikeln är dock, med något undantag, välargumenterad och tydlig och man ges klara policyförslag. Den får därför betyget 8/10.

Låt mig säga några ord om artikelns natur innan jag går in på mina detaljkommentarer. Man kan klassificera den som ett exempel på en ”specialistartikel” som är tekniskt avancerad och svår att förstå för den som saknar särskilt kunnande i ämnet. Andra exempel på specialistartiklar är artikeln om paracetamolförsäljning i dagligvaruhandeln (24 sep), artikeln om ägarinvesteringar (29 sep), Strålsäkerhetsmyndighetens artikel om oberoende härdkylsystem (9 okt) och artikeln om den jämförelsevis stränga svenska djurskyddslagstiftningen (12 okt). En möjlig ståndpunkt är att dessa artiklar, eller åtminstone vissa av dem, saknar allmänintresse och därför bör publiceras i diverse specialistfora istället. T ex kunde man hävda att specialisterna sinsemellan får reda ut vilka nappråd föräldrar ska få, och huruvida paracetamolförsäljning i butik ökar antalet förgiftningar, och sedan helt enkelt bara meddela allmänheten vilken ståndpunkt de har kommit fram till. Gemene man har varken möjlighet eller intresse att ta till sig av deras argument, och att låtsas som att de har det är hycklande, enligt denna tankegång. Dessutom tar dessa artiklar upp plats som kunde fyllas av ämnen med större allmänintresse (det är i sammanhanget värt att notera att specialistartiklarna i genomsnitt får ganska få kommentarer och delningar).

Förutom att helt enkelt förneka den centrala premissen bakom detta resonemang (att gemene man varken har intresse eller möjlighet att följa dessa artiklar) kan man göra följande två invändningar mot det. För det första lär det ofta vara så att specialister skriver på DN Debatt därför att det är ett effektivt sätt att få motparten (vilka i flera av artiklarna ifråga är statliga myndigheter) att lyssna. Kritik som framförs privat biter helt enkelt inte på samma sätt som kritik på DN Debatt. På så sätt fyller alla vi som läser (eller snarare skummar) igenom dessa artiklar en funktion genom att vi – trots att vi inte riktigt kan bedöma giltigheten i argumenten – bidrar till att tvinga myndigheterna att ta kritik mot deras beslut på allvar. Denna funktion är således ganska annorlunda än den vi tänker oss att DN Debatt-läsare ska fylla vad gäller mer allmänna politiska artiklar. Där tänker vi oss att läsaren ska kunna följa argumenten i detalj, och avgöra kunna huruvida de är giltiga. Det är naturligtvis en avgjort mer glamorös roll än den åhörarroll som vi, om min tankegång är riktig, tilldelas i dessa specialistdebatter.

För det andra kunde man hävda att även om allmänheten inte har tid eller möjlighet att följa argumentationen, är det viktigt att meddela dem om den ståndpunkt artikeln förfäktar (dvs i detta fall att nappar är skadligare än vad Socialstyrelsen säger). Det är säkert ett viktigt skäl till varför författarna till dagens DN Debatt-artikel valde att skriva den. Man uppfattar att det pga svenska myndigheters nya råd spritts en missuppfattning om hur skadliga nappar är – bl a via kvällspressen – och är angelägna om att informera allmänheten om hur vad man uppfattar som det sanna forskningsläget ser ut.

För att sammanfatta är jag personligen inte så väldigt förtjust i dessa specialistartiklar (inte minst pga att det är svårt för mig att analysera dem på djupet, då jag ofta saknar tillräckliga kunskaper) men inser som sagt att det finns argument för att ha några sådana då och då.

I övrigt kan man notera att den ironiska hashtaggen #tyckonomipriset signalerar en trötthet med nivån på delar av den offentliga debatten; en trötthet som jag naturligtvis delar (det var en viktig anledning till att jag startade den här bloggen). Jag lär få anledning till att återkomma till det ämnet.


Artikelförfattarna skriver:

Med stor förvåning ser vi nu att fyra svenska myndigheter inom folkhälsoområdet, med Socialstyrelsen i spetsen, valt att hitta på sin egen variant av Världshälsoorganisationens råd. Världshälsoorganisationen skriver att inga tröstnappar får användas till ammade barn inom mödra- och nyföddhetsvård (”Give no artificial teats or pacifiers [also called dummies or soothers] to breastfeeding infants”).

De svenska myndigheterna har nu gjort sin egen tolkning av denna tydliga skrivning och ger nu rådet att ”Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under de första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma i gång” (punkt 9 i faktarutan nedan).
.
Detta är bra och tydligt. Världshälsoorganisationens råd är dessutom enkla att hitta med hjälp av Google. Vidare är faktarutan till höger föredömligt klar.
.
.

I steg nio avråds, enligt Unicef/WHO, användning av sug- och dinapp till ammande barn, då nappen anses kunna ha negativ inverkan på amningen.

Forskning har visat att nappanvändning kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd [referenser ges]. Dödsfallen har oftast inträffat mellan en och fem månaders ålder, medan de är mycket sällsynta under den första levnadsmånaden. Steg nio har därför omformulerats till att de mammor, som har problem med amningen bör informeras om att de kan undvika att ge barnet sug- och dinapp under de första en till två levnadsveckorna, för att underlätta att amningen ska komma igång.

Författarna kommenterar detta som följer längre ner i DN Debatt-artikeln:

Varför kommer våra myndigheter med detta råd? I introduktionen till rådet, underskriven av generaldirektörerna, står det att ”forskning har visat att nappanvändning kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd”. Det är sant, och Socialstyrelsen hänvisar också till relevant forskning. Dessa studier har dock inte visat att napp skyddar mot död under barnets första levnadsmånad, en tidsperiod då extremt få fall av plötslig spädbarnsdöd inträffar.

Fastän artikelförfattarna verkar ha rätt i sak är deras argumentation inte idealisk. Det borde framgått att Socialstyrelsen själva erkänner att risken för plötslig spädbarnsdöd är liten under första levnadsmånaden (såvida Socialstyrelsen inte ändrat sitt dokument efter att DN Debatt-artikeln skrivits).

Socialstyrelsens argumentation är dock mycket märklig. Eftersom risken för plötslig spädbarnsdöd är mycket liten under första levnadsmånaden (vilket man själva erkänner) så borde inte det faktum att napp kan minska plötslig spädbarnsdöd få någon inverkan på vilka råd man ger angående nappar under den tiden. Ändå ändrar man rådet från ”Give no pacifiers” till att ”mammor som har problem med amningen bör informeras om att de kan undvika att ge barnet sug- och dinapp”. Detta är helt enkelt ett logiskt felslut – slutsatsen följer inte från premisserna. Felet beror alltså inte i första hand på att man inte känner till forskningsläget, utan på att man drar felaktiga slutsatser från det. Artikelförfattarna är i grund och botten rätt ute här men deras argument mot Socialstyrelsens argument kunde varit tydligare.

Artikelförfattarna backar upp upp sina argument med en rad hänvisningar till vetenskapliga studier:

Först efter en till två veckor kan vi uttala oss om huruvida mammorna eller barnen har ”amningsproblem”, då ofta i form av otillräcklig mjölkproduktion och dålig viktuppgång hos barnet. Forskning visar att det finns ett samband mellan tidig nappanvändning och uppkomsten av dessa amningsproblem. Det vetenskapliga underlaget är inte perfekt, men inget talar för att det finns några som helst fördelar med tidig nappanvändning.

Här hade man velat se mer källor.

Annonser

3 thoughts on “Betyg på DN Debatt 14 oktober: 8/10

  1. Ping: Svårt råd om napp på BB från Socialstyrelsen - Laterna medica - råd och rön om spädbarn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s