Betyg på DN Debatt 21 oktober (1): 5/10

dagens DN Debatt presenterar Stefan Löfven och Åsa Romson tre policies som är avsedda att minska Sveriges inverkan på klimatet. Artikeln är mer en deklaration av vad regeringen tänker göra på klimatområdet under 2015 än en argumenterande debattartikel i vanlig mening. Detta är normalt vad gäller den här typen av artiklar skrivna av regeringsföreträdare, men jag tycker ändå inte att det helt ursäktar att det finns en viss brist på argument. I synnerhet skulle man velat veta varför man vill satsa på att minska klimatutsläppen på just de tre områden som nämns (kommunernas och bil- respektive lastbilstrafikens utsläpp), och inte t ex på industrins utsläpp.

Artikeln innehåller som sagt inte så väldigt många argument, men bland de som ges finns det en del fel (se nedan). Betyget blir 5/10.


I andra stycket skriver man:

Vi ska göra det lättare för individer, företag, kommuner och regioner att minska sin klimatpåverkan. Det ska vara enkelt och lönsamt att ta sitt ansvar för ett bättre klimat. Det här skapar jobb, ekonomisk utveckling, framtidstro – och ett samhälle vi med stolthet kan lämna över till våra barn.

Att dessa åtgärder skapar jobb och ekonomisk utveckling ges inga argument. Se nedan för mer om detta.

Vidare skriver man:

Investeringar för att minska kommunernas klimatutsläpp. Klimathotet är globalt men alla klimatutsläpp är lokala. Därför behövs ett strategiskt klimatarbete på lokal och regional nivå.

För att minska Sveriges klimatpåverkan föreslår samarbetsregeringen från och med 2015 ett särskilt ekonomiskt stöd för lokala klimatinvesteringar. Stödet kommer att ligga på 200 miljoner kronor under det första året, då systemet är under utformning. Därefter kommer resurserna att utökas till 600 miljoner kronor årligen under åren 2016–2018. Stödet ska gå till de åtgärder på lokal och regional nivå där investeringarna ger som störst klimateffekt.

Min fetstil. Såvitt jag förstår ska detta tolkas som att alla klimatutsläpp sker vid en viss plats (jmf eng ”locality”) vilket är ett uppenbart sant men tämligen trivialt påstående. Författarna drar från detta påstående slutsatsen att man ska satsa på ett strategiskt klimatarbete på lokal och regional nivå, vilket i policytermer innebär att man ska ge stöd åt kommuner (och, får man förmoda, landsting – eftersom dessa ju styr på regional nivå). Denna slutsats följer dock inte från premissen att alla klimatutsläpp är lokala – det är en s k Non sequitur. Även statens klimatutsläpp (t e x försvarets, som ju är statligt) är ju ”lokala” i den betydelse detta ord har i den fetstilta meningen. Man skulle därför behöva något annat argument för varför man satsar just på att minska kommunernas klimatutsläpp, och inte på statens.

Vidare påstår man:

Vi vet också att den största potentialen att minska biltrafiken finns i städerna där analyser visar att det går att minska bilresorna med upp till en fjärdedel fram till år 2030.

Man hade velat få någon evidens för detta påstående. Jag hittar ingen sådan vid en snabb googling.

Vidare skriver man:

Vi ökar nu insatserna för att minska allas vår påverkan på klimatet och bjuder in alla goda krafter till det arbetet. Det kommer stärka Sveriges konkurrenskraft, bidra till att skapa jobb och nya företag, och göra Sverige till en förebild i världen.

Inte heller här ges man några argument för att dessa åtgärder skulle skapa jobb och ekonomisk utveckling. Här är det värt att notera att en vanlig uppfattning bland experter (ca hälften, enligt en undersökning) på hållbar utveckling är att den är inkompatibel med ekonomisk tillväxt. Andra experter ser förvisso inte någon konflikt mellan hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt, men notera att Löfven och Romson påstår något starkare än detta, nämligen att policies som i första hand är till för att göra den ekonomiska utvecklingen mer hållbar också kommer att öka tillväxten. I ljuset av att denna position inte tycks vara expertkonsensus hade man behövt få ordentligt med argument för den.

I sammanhanget kan man notera en relevant bias: the halo effect (”gloriaeffekten”) – eller, med Mats Johanssons uttryck, ”det godas enhet” – som säger att om en viss policy, person, objekt, etc har en god egenskap, så är vi mer benägna att tro att den har andra goda egenskaper, även om vi inte har skäl till det. T ex har vi en tendens att tillskriva attraktiva personer alla möjliga andra positiva egenskaper, som intelligens och vänlighet. På samma sätt skulle personer som gillar hållbar utveckling – såsom Löfven, Romson, och många läsare av DN Debatt-artikeln – komma att tro att klimatpolicies är mer ekonomiskt positiva än de verkligen är, just pga gloriaeffekten.

Dock ska det påpekas att det finns saker som har massor av goda egenskaper och inga dåliga. Det finns personer som är både vackra, intelligenta, och vänliga, och det finns policies som är bra både ur ekonomisk synvinkel, miljösynvinkel och alla möjliga andra synvinklar. Men allmänt sett gäller att vi ska vara mer misstänksamma mot våra egna trosföreställningar om vi tror att en sak har bara goda egenskaper (eller bara dåliga, för den delen) än om vi tror att den har vissa goda egenskaper och vissa dåliga. För mer om sådana strukturer hos våra trosföreställningar som kan indikera olika biases, se detta och detta blogginlägg som jag skrivit på internetkommuniteten LessWrong.

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s