Betyg på DN Debatt 28 oktober (1): 6/10

dagens DN Debatt beskriver fyra läkare, en fd simmare och initiativtagaren till Köttfri Måndag de faror ohälsosam mat för med sig. Man argumenterar vidare för att svenskarna konsumerar för mycket sådan mat, och för lite grönsaker, frukt, och andra nyttiga varor. Slutligen föreslår man att  varannan måltid vara vegetarisk i skolorna och att dessa i allmänhet ska servera mer nyttig mat.

Artikeln är mycket faktabemängd, men vissa uppgifter borde ha belagts bättre. Vidare låter det på artikelförfattarna som om man presenterar något nytt, men som jag ser det är den övergripande bild av överviktsproblematiken, och den mat som bidrar till den, som man lägger fram välkänd.

Man argumenterar dessutom egentligen inte alls för varför det bästa förslaget på hur man ska kunna komma till rätta med svenskarnas matrelaterade hälsoproblem är just att skolorna ska börja servera vegetarisk mat varannan dag. Bland annat kommer ju det förslaget inte nå den stora majoritet svenskar som inte längre går i skolan (även om det eventuellt kan påverka dem indirekt).

Pga dessa brister kan betyget, trots den goda ambitionen, inte bli högre än 6/10. Mina kommentarer följer nedan.


Författarna skriver i tredje stycket:

Svenskar är i snitt nästan 5 kilo tyngre än i slutet av 1980-talet.

Å andra sidan är svenskarna även något längre nu än på 80-talet, vilket borde påpekats.

Vidare skriver man:

Andelen personer med fetma ökade från 11 procent till 14 procent mellan 2004 och 2013, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

Denna statistik är lätt att hitta. Å andra sidan menar vissa att den överviktstrenden kan vara på väg att vända (det kan ju emellertid hävdas att det beror just på opinionsarbete av den typ som denna artikel är ett exempel på).

Vidare skriver författarna:

Kostnaderna för sjukvård associerad med övervikt kan komma att stiga med 25 miljarder årligen om ingenting görs. Det visar utredningen Kalorier kostar, gjord av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Jag hittar inte den uppgiften i utredningen. Det är möjligt att de syftar på detta avsnitt (s. 11):

…de sammanlagda [kostnaderna för individer] värderas till omkring 35 miljarder kronor per år.

Kostnaden för produktionsbortfall (genom sjukfrånvaro) och vårdkostnad som följd av övervikt och fetma var ca 15 miljarder kr år 2003. Kostnaderna kan öka med mellan 40 och drygt 80 procent fram till 2020.

Om kostnaderna för individer också ökar med mellan 40 och drygt 80 % får vi 50 miljarder som ökas med mellan 40 och drygt 80 % – vilket innebär en ökning på mellan 20 och drygt 40 miljarder. Det står däremot inte klart varifrån man fått just siffran 25 miljarder. I vilket fall borde man varit mycket tydligare med denna hänvisning.

Vidare skriver man:

Redan i dag är sjukvården pressad av ökande behov hos en åldrande befolkning, fler möjligheter att ge dyra behandlingar och relativt sett krympande resurser i form av skattemedel.

Här meddelas det att sjukvårdens andel av BNP faktiskt ökat något 2003-2012. Således har den inte relativt sett krympande resurser.

Vidare:

Alla ämnen i vår kost med påvisad cancerskyddande effekt finns huvudsakligen i växter, medan de ämnen som påvisats ha cancerframkallande effekt finns i animaliska produkter.

Detta är intressant men borde belagts.

Vidare:

Vad vi äter under uppväxten har en mycket stor betydelse för vår framtida hälsa. Barn tar mer skada än vuxna av cancerframkallande ämnen, även de som kommer från maten. Två studier från Harvard har nyligen visat ett starkt samband mellan konsumtion av rött kött i unga år och en ökad risk för att senare i livet utveckla bröstcancer. Att äta mycket frukt och grönsaker i barndomen halverar nästan risken för framtida cancer enligt en stor studie från England. Samma studie fann en nästan tredubbling av risken för tjocktarmscancer i vuxen ålder hos dem som ätit en kost med mycket mjölkprodukter i barndomen. Tidiga förstadier av åderförkalkning har påvisats hos en stor andel av de barn som äter mycket mättat fett. Däremot har en helt växtbaserad kost i flera studier visat sig kunna åstadkomma en tillbakagång av hjärtkärlsjukdom.

Dessa studier är visserligen intressanta, men man får ändå ingen helhetsbild av detta avsnitt. Vad man vill få är inte en uppradning av enskilda sjukdomar som påverkas av att man äter kött respektive vegetabilier, utan en mer allmän bild.

Vidare skriver man:

Livsmedelsindustrin har satsat stora pengar på att driva på konsumtionen av ohälsosam mat. Matreklam domineras av charkvaror, rött kött, feta mejeriprodukter, socker och vitt mjöl.

Detta borde belagts.

Vidare:

En stark ovilja att informera allmänheten om riskerna med dessa livsmedel råder över lag.

Försäljarna har naturligtvis inget intresse av att informera om riskerna med de livsmedel de säljer, men i övrigt anser jag inte att man kan säga att vi är oinformerade om riskerna dessa livsmedel för med sig.

Vidare:

Anledningen är att det är just dessa livsmedel som alstrar högst vinster eftersom de produceras i flera led. Detta till skillnad från hela vegetabilier som har mycket små vinstmarginaler.

Detta borde belagts.

Denna starka kommersiella påverkan har förskjutit vårt kostmönster i en ohälsosam riktning.

Även detta.

Avslutningsvis skriver man som följer.

Pedagogiska styrmedel behövs för att hälsosamma förändringar i kosten ska bli norm. Vår uppmaning till kommunpolitikerna är därför: Låt varannan måltid vara vegetarisk i skolorna och servera rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, bär, nötter och frön.

Som synes är det policyråd man ger oerhört kort i förhållande till den långa redogörelse man ger av hälsoläget och av hur kosten påverkar den. Dessutom ger man inget argument alls för varför man ska välja just denna policy.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s