Betyg på DN Debatt 28 oktober (2): 3/10

I dagens andra DN Debatt-artikel argumenterar Olle Wästberg, styrelseordförande i STINT, för att regeringen inte bör minska medlen för Svenska studenthemmet i Paris och inte heller medlen till Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svenskundervisning i utlandet. Vidare argumenterar han för att det är viktigt för Sverige att stärka sina internationella kontakter inom den högre utbildningen i största allmänhet.

Artikeln är inte särskilt välstrukturerad – den börjar med att fokusera på de medel regeringen föreslår att dra in i budgeten, men övergår sedan omärkligt till mer allmänna resonemang om betydelsen av internationalisering. Vidare innehåller den en lång rad svepande formuleringar och påståenden som man inte får någon evidens för. Betyget blir 3/10.


Författaren skriver:

Regeringens förslag i budgeten om att inom två år stryka anslagen för de svenska kultur- och forskningsinstituten i Rom, Aten och Istanbul har fått så stark kritik att regeringen slagit till åtminstone halv reträtt.

Men ingen tycks ha uppmärksammat vad som står på en annan sida i budgeten: ”Medlen för Svenska studenthemmet i Paris, samt till Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svenskundervisning i utlandet dras successivt in.”

Närmare bestämt på s. 291.

Författaren skriver vidare:

I Sverige betyder kultur och kulturarv långt mindre än i de flesta andra länder, vilket bidrar till den svenska isoleringen.

För de flesta torde Sverige inte framstå som ett särskilt isolerat land, så om författaren vill hävda det så måste han presentera argument för det.

Författaren ger följande argument till stöd för sin tes att svenskundervisningen vid utländska universitet bör behållas.

Svenskundervisningen vid utländska universitet är en unik kontaktyta. Det finns praktiska fördelar – den ger möjlighet för ambassader att rekrytera svensktalande lokalanställda, och svenska företag kan få svensktalande medarbetare i andra länder. Men långt viktigare är att vi kan ta tillvara ett intresse för Sverige. Svenskstudenterna blir ofta brobyggare och Sverigeambassadörer.

Dessa argument är dessvärre enbart kvalitativa och sätts inte i relation till kostnaderna för denna undervisning. Det är enbart om det görs som man kan utvärdera huruvida det är värt att behålla den.

Vidare skriver författaren:

Om Sverige sänder signalen att svenskundervisningen inte är angelägen kommer den ganska snart att försvinna från de flesta universitet.

Detta borde belagts

Vidare skriver författaren:

[Vid] World Economic Forums årliga rapport om länder konkurrenskraft. .. [halkade] Sverige ytterligare … ner. Vi låg på tredje plats 2011 och hamnade nu på tionde plats.

Det stämmer förvisso, men jag ser inte riktigt vad det har att göra med tesen om att svensk högre utbildning inte är tillräckligt internationell att göra. De flesta faktorer denna bedömning grundar sig på har att göra med andra saker, som makroekonomisk miljö, äganderätt, vårdkvalitet, etc.

Vidare skriver författaren:

Jag har i olika sammanhang besökt universitet i till exempel Kina och staterna vid Persiska viken och sett hur de medvetet försöker rekrytera de bästa forskarna, lärarna och studenterna. Därför att kunskap är nyckeln till framtida välstånd.

Detta är anekdotisk evidens, vilket inte är ett bra sätt att argumentera på. Vidare  satsar t ex Vetenskapsrådet 200 miljoner kronor årligen i särskilda rekryteringar av toppforskare, något som gjort att man kunnat locka till sig forskare från Yale, Stanford och Oxford. Således gör Sverige trots allt en del för att locka till sig de bästa forskarna (däremot mindre, skulle jag säga, vad gäller att locka till sig de bästa lärarna och studenterna).

Vidare skriver författaren:

Sverige är inte med i den tävlan. Det svenska regelsystemet förbjuder svenska universitet att ha verksamhet utomlands och utländska universitet får inte etablera sig här.

Man kan ju visst vara med i den tävlan utan att låta svenska universitet etablera sig utomlands eller vice versa – t ex genom program som Vetenskapsrådets.

Vidare skriver författaren:

I Shanghaiindex dominerar USA helt, som vanligt: Av de 20 bästa universiteten är 16 amerikanska, med Harvard i topp. Av de 50 bästa är 32 amerikanska. Ett svenskt universitet, Karolinska institutet, kvalar in på plats 47.

Detta måste sättas i relation till folkmängd. Det är inte rättvist att jämföra med USA. En mer intressant jämförelse är med storleksmässigt jämnstora länder som Holland, Danmark och Schweiz, som även de presterar klart bättre än Sverige (se denna intressanta artikel).

Vidare skriver författaren:

Sverige måste bli bättre. Vi vill fortsätta att ha jämförelsevis hög levnadsstandard och hyggliga löner. Ska det vara möjligt i en allt öppnare internationell konkurrens måste vi vara mer välutbildade, mer produktiva och mer innovativa än andra. Det kräver svenska universitet med öppna dörrar mot omvärlden.

Det låter på författaren som om vår levnadsstandard skulle sjunka drastiskt om universiteten inte blir mer internationella. Det låter för mig som en överdrift. I vilket fall hade man velat se argument för det.

Vidare:

Den nya regeringen måste skaffa sig en handlingsplan för hur Sverige ska kunna klara sig i en globaliserad ekonomi och behålla de svenska forskningsbaserade storföretagen i Sverige. Hur det gått för den svenska läkemedelsindustrin är skrämmande.

Detta faller lite vid sidan av betydelsen av internationalisering i svensk högre utbildning.

Vidare:

En rad av Globaliseringsrådets förslag borde snabbt genomföras för att Sverige inte ytterligare ska halka efter i utbildningskraft och innovationsklimat.

Dessa borde nämnts.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s