Genomsnittsbetyg 20 september-7 november: 5.96

Hittills har jag betygsatt 56 artiklar. Betygen fördelar sig så här:

Betyg

Medelbetyget är 5.96.


Några kommentarer:

1) Det är intressant att se om det finns några systematiska skillnader mellan olika sorters artiklar, eller artiklar skrivna av olika grupper. Hittills har t ex artiklar skrivna av politiker i genomsnitt fått betyg under medel, medan artiklar skrivna av läkare och akademiska nationalekonomer genomgående fått betyg över medel. Jag vill dock vänta tills jag har mer data innan jag drar några slutsatser av detta.

Jag tror att storskaliga undersökningar av argumentskvaliteten hos olika typer av debattartiklar och andra viktiga texter vore intressanta att genomföra. Med hjälp av sådan kunskap skulle man kunna kritisera olika samhällsinstitutioner (som politiken, som jag kritiserade här) eller vetenskapliga forskningsområden (som postmodernismen) där jag misstänker att argumenten som regel håller lägre kvalitet än på andra områden. Detta är ett ämne jag tänker återkomma till.

2) Betygen är helt relativa i den mening att de inte är definierade i relation till något annat än varandra (en artikel som fått en åtta är något bättre än en som fått en sjua, etc). Således säger det faktum att medelbetyget är ca 6 i sig ingenting. Däremot är det naturligtvis intressant att veta det för att kunna bedöma hur bra en artikel som fått t ex en femma är.

3) Betygsättningen är inte perfekt och gör inte anspråk på att vara det. I synnerhet finns det en del artiklar som kunde fått ett snäpp högre eller lägre. Däremot tror jag att man kan vara ganska säker på att en artikel som har fått, säg, en åtta, är bättre än en som fått säg en fyra.

Även andra sorters betygsättning – t ex av skolelever – torde ha ett visst mått av osäkerhet. En fördel med min betygsättning är dock att allt det betygsättningen baseras på (dvs mina kommentarer) går att läsa. Det gör betygsättningen ovanligt transparent.

4) Jag avstod från att betygsätta en artikel eftersom den var en rapport snarare än en argumenterande debattartikel.

5) Den som vill jämföra betygsättningen mellan olika artiklar kan använda sig av de tags som jag skapat. 9/10, 8/10, 7/10, 6/10, 5/10, 4/10, 3/10, 2/10.

Advertisements

6 thoughts on “Genomsnittsbetyg 20 september-7 november: 5.96

  1. Hej Stefan! Jag vet inte om detta är rätt tråd att göra inlägget i men jag kör ändå. Du skriver ju emellanåt inlägg om hur du ser på saker och ting och vad du anser bör göras. Jag hade väldigt väldigt gärna sätt ett inlägg som tar upp två saker.

    1. Förklarar din exakta förståelse av evidensbaserad forskning/evidens/belagt, samt skillnaden mellan att hänvisa till ett oproblematiserat forskningsresultat (exempelvis en tabell där förutsättningar och begränsningar med resultatet inte anges) och att hänvisa till namngiven forskares analys.

    2. Som humanvetare och argumentaions-expert är du säkerligen bekant med att olika typer av argumentation kräver olika mycket utrymme. En historiker eller samhällsvetare behöver många gånger mer utrymme för att redogöra för alla fall-specifika förutsättningar innan logiken i ett visst resonemang kan förväntas stämma än vad exempelvis en beräkning av hur många patienter som reagerade positivt på en viss behandling gör. Detta utgör i samhällsdebatten ett stort problem, eftersom att debattformatet, ofta artikeln inte tillåter det utrymme som resonemanget egentligen behövt. Anser du att fall där förkunskaper eller allt för långa beskrivningar är en förutsättning för en god argumentationslinje bör hålla sig undan från debatt-artiklar, eller har du något förslag på en lösning?

    Gilla

  2. Hej David!

    Vad gäller 1) så går det knappast att ge exakta och generella kriterier för når något är belagt. Den här ”evidenshierarkin” ligger det dock en del i:

    http://boneandspine.com/what-is-hierarchy-of-evidence/

    Det är naturligtvis viktigt att förklara förutsättningar och begränsningar, särskilt i de fall där dessa är omfattande. Men jag är inte säker på att jag förstår vad du är ute efter på den punkten.

    2) Jag är inte säker på att samhällsvetenskap kräver mer utrymme. Även inom t ex medicinsk forskning (som är den naturvetenskap som klart oftast förekommer i medierna) kan resultaten hänga på små detaljer, och det kan vara nödvändigt att gå igenom olika data i detalj.

    Det där om att vissa frågor skulle kunna vara för komplicerade för debattartiklar är dock en intressant fråga. Man skulle ju kunna tänka sig ett system där man hade ytterligare dokument (”supplements”) som enbart publicerades på tidningens hemsida, där diverse detaljer förklarades. Frågan är emellertid om medierna skulle vara villiga att införa ett sådant system. Jag har emellertid också föreslagit att alla faktapåståenden borde stödjas av länkade källor. Det tror jag skulle göra mycket för att höja nivån på argumentationen:

    https://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/12/08/faktapastaenden-i-svenska-opinionsartiklar-bor-stodjas-av-lankade-kallor/

    Min erfarenhet är vidare att det inte främst är pga platsbrist eller pga att man måste hålla det enkelt som många artiklar är bristfälliga. En DN Debatt-artikel är 6 600 tecken lång, vilket är ganska mycket, om man utnyttjar utrymmet väl.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s