Betyg på DN Debatt 10 nov: 4/10

dagens DN Debatt presenterar Alliansen sin budgetmotion. Artikeln innehåller en hel del missvisande påståenden samt påståenden man skulle ha behövt ge mer argument för. Förvisso är debattartikeln kort, men budgetmotionen är 83 sidor lång och inte heller där är man mer utförlig på de punkter jag tar upp nedan. Sammanlagt blir betyget 4/10.


I andra stycket skriver författarna:

Sverige är det enda land i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014

Om man tolkar detta som ”den offentliga skulden som andel av BNP” torde det stämma (även om dessa siffror inte är fullständiga).

Vidare:

[V]i har högst arbetskraftsdeltagande och högst sysselsättningsgrad i EU

Att Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU stämmer (notera dock att flera länder utanför EU – Norge, Island och Schweiz – har högre sysselsättningsgrad än Sverige). Vad gäller arbetslösheten – som är ett annat viktigt mått på arbetsmarknadspolitikens effektivitet – så ligger vi dock inte riktigt lika bra till.

Vidare skriver författarna:

Historiskt har konsekvenserna av regeringar som försvagat offentliga finanser slagit hårdast mot dem som behöver samhällets stöd som mest. Sverige upplevde detta senast under 90-talskrisen då kraftiga nedskärningar drabbade sjukvården, skolan och omsorgen.

Alliansen presenterar i dag en politik för hur Sverige kan nå en procents överskott år 2018.

Att försvagningar av offentliga finanser – eller, annorlunda uttryckt, stimulanser – snarare kan hjälpa ekonomin i allmänhet och arbetslösa i synnerhet har ju varit en mycket inflytelserik idé ända sedan Keynes lanserade den 1936. Keynesianer anser att staten ska gå med underskott under svåra tider, och kompensera för det genom att gå med överskott under högkonjunktur.

Man kan försvara idén att staten bör närma sig budgetöverskott på (minst) tre sätt. För det första kan man argumentera för att konjunkturen är så pass god att inga stimulanser behövs. Det tycks dock vara svårt att argumentera för idag, eftersom Riksbanken för en starkt stimulerande penningpolitik för tillfället (nollränta).

För det andra kunde man argumentera mot den keynesianska idén att fiskala stimulanser kan stärka ekonomin. Man ger dock inte några sådana argument. Under de värsta krisåren talade Alliansen dessutom ofta om behovet av fiskala stimulanser (även om man var tämligen försiktig). Såvitt jag förstår accepterar man således denna keynesianska idé (åtminstone i någon form).

För det tredje kunde man argumentera för att sådana stimulanser i och för sig kan vara effektiva, men att vi idag inte har råd med dem. Det motsägs dock av författarnas tidigare påpekande att Sverige har relativt goda statsfinanser.

Det enda argument författarna ger är en lös association till 90-talskrisen (man är inte nämnvärt mer utförlig i sin budgetmotion; se s. 12). (Möjligen kan det tolkas som en variant av det tredje argumentet.) Även om man accepterar premissen att 90-talskrisen utgör evidens för att vi bör vara försiktiga med att skapa budgetunderskott (vilket är en komplicerad fråga som jag inte kan gå in på här) är det knappast tillräckligt att bara titta på detta enda fall. Över huvud taget finns det inget särskilt skäl att fokusera så på Sveriges historia. Detta är ett allmänt fel man gör i många länder: man stirrar sig blind på den evidens ens egen historia erbjuder (t ex är det tyska motståndet mot inflation främst baserat på de egna erfarenheterna från början av 20-talet) och tittar inte på vad den forskningen säger om våra samlade erfarenheter av ekonomisk politik från alla jämförbara länder. Detta är ett sätt att argumentera på som är mer känslomässigt än vetenskapligt.

Jag lägger ut texten här därför att överskottsmålet är en mycket viktig del i Alliansens förslag och eftersom man inte heller på annat håll har fått se ordentliga argument för den (f ö håller ju även regeringen med om att budgetpolitiken ska vara åtstramande). Detta är verkligen en fråga som borde diskuteras ingående.

F ö kan man tycka att det är lite märkligt att Alliansen nu anser att det är viktigt att strama åt, fastän man lät budgetunderskottet gå upp fr o m 2011 (däremot hade kom vi snabbt tillbaka till överskott efter 2008 års kris) till nuvarande 2,2 % av BNP.

Vidare skriver man:

För att nå tillräckliga överskott finansierar vi våra reformer krona för krona.

Man presenterar dock inte några av dessa finansieringar i artikeln (något inte regeringen gjorde i sin motsvarande artikel heller).

Vidare skriver man:

Regeringen överger inte bara överskottsmålet utan avser samtidigt montera ned reformer som alliansen gjort inom sjukförsäkringen, vilket riskerar att åter pressa människor ur arbetskraften ut till utanförskap.

Vad regeringen gör är att göra reglerna mindre strikta. Förvisso kan det leda till ökad sjukfrånvaro, men i så fall lär det ske antingen genom att människor som nu arbetar istället får sjukersättning. Det är missvisande att beskriva detta som att människor pressas ur arbetskraften.

Vidare:

Alliansen har ett jobbmål om att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020 genom att sysselsättningen ökar med 350 000 personer.

Det är svårt att förstå varför man ska ha ett jobbmål i absoluta tal (fem miljoner) eftersom man inte vet hur mycket Sveriges befolkning kommer växa till 2020. Ett mål i termer av sysselsättningsgrad eller andel arbetslösa hade varit mer naturligt.

Vidare skriver man:

Små och medelstora företag spelar en central roll för framväxten av nya jobb. Vi föreslår därför ett omfattande paket av regelförenklingar och förbättringar för entreprenörer.

I sammanhanget är det värt att påpeka att detta är något man drivit tidigare, inte minst mandatperioden 2006-2010.

Vidare skriver man:

Totalt höjer de skatten omkring 40 gånger så mycket på arbete och tillväxt som de föreslår till företagande.

Man förklarar inte hur man kommit fram till denna siffra i sin budgetmotion. Eftersom det är allt annat än självklart hur man ska definiera begreppet ”skatter på arbete och tillväxt” blir detta argument därför tämligen ihåligt. Ska man presentera den här sortens exakta siffror måste man förklara vad det betyder.

Vidare skriver man:

Investera eller skjuta viktiga reformer på framtiden? Alliansen vill investera i infrastruktur och bostäder för att knyta ihop Sverige och göra det möjligt för människor och företag att bo och verka i hela landet. Stora satsningar på ny stambana för höghastighetståg, reformer för mindre byggkrångel och förbättrad infrastruktur i hela Sverige gör att vårt land kan fortsätta växa. Våra förslag bidrar till att det kan byggas 300 000 nya bostäder fram till och med år 2020. När det blir lättare att pendla eller flytta till ett nytt jobb kan arbetsmarknaden fungera bättre. Vi skapar dessutom förutsättningar för en fortsatt grön omställning genom en satsning på 10 000 laddstolpar för elbilar i hela landet.

För att hantera sina egna regeringsbrister väljer Socialdemokraterna och Miljöpartiet i stället att skjuta upp reformbehovet på framtiden.

Detta är missvisande. Regeringen vill göra en rad satsningar på bl a järnvägar och stadsmiljöer (se s. 43 i budgeten). Det är förvisso sant, som man skriver nedan, att regeringen bl a skjutit upp beslutet om Förbifart Stockholm, men det innebär inte att man inte vill satsa på infrastruktur och bostäder.

Vidare skriver man:

Alliansen prioriterar hög kvalitet och god tillgänglighet i välfärden. Vi satsar bland annat resurser på en äldreboendegaranti, måltidslyft inom äldreomsorgen och att utveckla kömiljarden till en samordnings- och tillgänglighetsmiljard. Vi ser med stor oro på hur regeringens främsta prioritet snarare verkar vara att minska valfriheten och försvåra människors möjligheter till inflytande inom både äldreomsorg och sjukvård.

Min fetstil. Detta är retoriskt käbbel och helt missvisande. Regeringen vill bl a satsa två miljarder per år på äldreomsorgen (s. 51 i budgeten).

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s