Betyg på DN Debatt 12 nov: 6/10

dagens DN Debatt skriver Viktoria Björklund, rektor för två skolor i Luleå, att skollagens formuleringar om under vilka omständigheter elever ska beviljas ledighet är vaga och oklara. Hon menar också att dagens praxis angående ledighetsbeviljanden är alltför generös. Dessvärre tydliggör hon emellertid inte att hon försöker säga båda dessa saker i artikeln, vilket gör den något rörig. Artikeln innehåller även en del andra brister, men hon lyckas ändå förmedla sina två huvudpoänger någorlunda väl.

Betyget blir 6/10. Fler kommenterar följer nedan.


Författaren skriver som följer i första stycket:

Trots att skollagen skärptes gällande ledigheter år 2010 är resultatet på landets skolor i dag en väldigt varierad praxis. På somliga skolor får man lätt ledigt för det mesta, på andra är det svårare. Detta faktum används av olika aktörer för att spela ut skolor mot varandra.

Vilka är dessa ”aktörer”? Det borde klargjorts.

Vidare skriver författaren:

Skollagens formuleringar är så oklara och öppna för tolkningar att det leder till godtyckliga bedömningar och ansvarsproblematik samt till bristande respekt för skolans verksamhet. Frågan belyser problematiken kring ökande lärarbrist och sjunkande status – både vad gäller läraryrket och skolans verksamhet. Hur ser vi på ledigheter och skolplikt egentligen, och ser vi på skolans roll i samhället i dag?

Det som belyser problematiken kring skolans verksamhets sjunkande status är knappast det faktum att reglerna är oklara, utan snarare att de (åtminstone under den tolkning som många lärare, föräldrar och elever gör) är väldigt generösa vad gäller ledighetsbeviljanden. Detta stycke illustrerar att författaren inte tycks ha klart för sig hur de två syften hon har med sin artikel förhåller sig till varandra.

detta dokument (ss. 3-4) finns det f ö en del att läsa om 2010 års lag angående ledigheter i skolan. Författaren verkar onekligen ha rätt i att formuleringarna kring ledighet inte är särskilt tydliga.

Vidare skriver författaren:

Skollagen säger att elever får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Beslutet om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens belägenhet som inkluderar frånvarons längd, studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen samt hur angelägen ledigheten är för eleven.

Vad är en enskild angelägenhet? Vad är synnerliga skäl? Detta är tolkningsbara begrepp och de hanteras olika på varje skola. Här uppstår ett flertal problem där skolan får en omöjlig roll.

Min fetstil. Det är i och för sig inget ovanligt att myndighetspersoner fattar beslut på basis av vaga formuleringar av den här typen. Anvisningarna för betygssättande är t ex knappast mer precisa än det fetstilta stycket. Likaså innehåller även många lagtexter oprecisa formuleringar, samt olika kriterier som måste vägas mot varandra.

Det finns olika sätt att erhålla större precision. Inom juridiken refererar man ju t ex ofta till prejudikat – vägledande domar som tydliggör hur lagen bör tolkas. Man kunde tänka sig något liknande i detta fall: att lärarna får konkreta exempel på hur lagen ska tolkas. I vilket fall gör författaren en god poäng här.

Vidare skriver författaren:

Bedömning av elevers studiesituation skapar ett annat problem. … Är lagens intention att endast elever med höga kunskapsresultat och studiemotivation bör få ledigt? Elever med lägre motivation, som skulle må bra och få motivation av ledighet för nya perspektiv, kan då aldrig beviljas ledighet.

Detta är en annan sorts kritik än den författaren framför i resten av artikeln. Här är hennes invändning inte att regeln är för vag eller för strikt, utan snarare att den använder sig av vad hon anser vara irrelevanta kriterier: kunskapsresultat och studiemotivation. Denna kritik faller vid sidan av författarens huvudsyften och kunde därför med fördel utelämnats.

Vidare skriver författaren:

Utifrån lagens formulering om angelägenhet bör alla elever få ledigt. … Utifrån lagens formulering om strävan mot målen bör ingen elev vara ledig.

Det är i sig inget konstigt med det. Lagen pekar på två olika mål som måste vägas mot varandra. Vad som däremot är problematiskt är att lärarna, om författaren har rätt, inte får tillräcklig vägledning i hur man ska göra denna avvägning.

Vidare skriver författaren:

En elevs frånvaro påverkar inte endast de egna studierna utan hela gruppens.

Frågan är om det är sant. Eftersom mindre klasstorlek har en viss positiv effekt på inlärningen kunde man snarare vara benägen att tro att övriga elever lär sig mer om deras klasskompisar är lediga. I vilket fall är det något som måste avgöras empiriskt.

Vidare skriver författaren:

Ska skolan utgå från det socioekonomiska perspektivet vid bedömning av ledighet för semesterresor? Föräldrar vädjar om detta. Ingår sådan hänsyn i skolans kompensatoriska ansvar?

Jag har svårt att se att så skulle vara fallet utifrån beskrivningarna sett av lagtexten, men detta är ett bra exempel på något som borde tydliggöras.

Vidare skriver författaren:

Är skolans ansvar att anpassa verksamheten efter idrottsträningar och arrangemang vilka ibland förläggs till obligatorisk skoltid?

I Skolverkets dokument om frågan (s. 4), som refererades till ovan, står det som följer:

Det finns inget utrymme för att generellt medge att t.ex. kulturskoleaktiviteter eller andra aktiviteter som eleverna deltar i vid sidan av skolarbetet, ska utgöra grund för ledighet för enskild verksamhet.

Man skriver dock längre ner att undantag kan medges ”vid en samlad bedömning av en enskild elevs situation”, vilket inte ger beslutsfattarna särskilt precis vägledning. Författaren torde således ha rätt i att det är något oklart vad reglerna verkligen säger rörande idrottsträningar o dyl.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s