Betyg på DN Debatt 15 nov: 3/10

dagens DN Debatt skriver Moderaternas Krister Tamsons (Stockholm) och Per Granfalk (Solna) att det finns fyra områden som den nya partiledningen bör fokusera på: ”en ny frihetsdebatt”, ”behovet av att läka samman stad och land”, skrotning av integrationspolitiken ”till förmån för en stärkt arbetslinje” samt att samla fler ”i debatten om den värdemässiga grund vi vill se för ett starkt, dynamiskt och växande samhälle”.

Artikeln är minst sagt vag. Istället för att ge klara och tydliga argument har författarna fyllt artikeln med plattityder och retoriska utsvävningar. Att politiker skriver på det sättet torde vara kopplat till att deras debattinsatser utvärderas från retorisk snarare än argumentationsanalytisk synvinkel, något jag tidigare kritiserat. I avsaknad av argumentationsanalytisk granskning är det kanske inte så förvånande att många politiska artiklar är så tomma på innehåll (detsamma gäller t ex Jan Björklunds artikel från igår). Detta är ett ämne jag kommer att återvända till.

Betyget blir 3/10. Fler kommentarer följer nedan.


Efter en mångordig men inte särskilt innehållsrik inledning listar författarna sina fyra punkter:

För det första krävs att nya Moderaterna går i täten för en ny frihetsdebatt. Efter en tid då ansvarsbegreppet satts i fokus för vår politik krävs att vi nu också ger frihetsbegreppet ny tyngd. Efter en tid då ansvarsbegreppet satts i fokus för vår politik krävs att vi nu också ger frihetsbegreppet ny tyngd. Moderaterna har i opposition ofta varit Myndighetssveriges främsta kritiker, ibland allt för svartvitt. I regeringsställning har vi omvänt blivit försvarare av systemen i för hög utsträckning.

Min festil. För det första borde man backat upp det påståendet på något sätt. För det andra talade ju Moderaterna helt klart en hel del om frihet under sina åtta år vid makten – inte minst vad gäller friskolor och alternativ till den offentliga vården.

För det andra krävs en insikt om behovet att läka samman stad och land. Sverige är i dag ett av de länder som urbaniseras snabbast i Europa. Våra städer växer i rekordtakt, samtidigt som delar av landsbygden upplever avfolkning. Ett parti som har som ambition att se hela Sverige måste se detta, men samtidigt vara tydlig med att där inte finns ett nollsummespel i frågan om tillväxten. Somliga delar av Sverige är inte automatisk förlorare när andra delar växer.

Både stad och land behöver vinnas för urbaniseringen som idé.

Min fetstil. Den fetstilta meningen antyder att man vill satsa på en politik som är tydligt landsbygdsvänlig. Vidare skriver man att Moderaterna måste ”se” att delar av landsbygden ”upplever avfolkning” (notera det vaga språkbruket). Samtidigt menar man emellertid att ”både stad och land behöver vinnas för urbaniseringen som idé”. Detta är motsägelsefullt.

Följande meningar är emellertid mer entydigt Stockholmsvänliga. Det sammanlagda intrycket är därför att talet om ”behovet att läka samman stad och land” är en retorisk dimridå: man är emot utjämningsskatter och för tunnelbanebyggande i Stockholm, medan man inte ger några konkreta förslag som skulle kunna gynna landsbygden:

Rätt hanterad skapar urbaniseringen jobb och välstånd till nytta för hela Sverige. Lika mycket handlar det om immateriella frågor som rör möjligheterna att leva ett bra liv. Här har vi att bemöta både de som ser storstadens öde i trängsel, social utslagning och otrygghet, liksom de som vill stämpla landsbygden som ett hjälplöst offer. Svårigheter för jobbskapande, bidragspolitik och skadliga utjämningsskatter får aldrig bli vårt svar på urbaniseringens utmaningar. I stället ska vi kraftsamla kring positiva exempel. Ett tydligt sådant är att hela landets tillväxt stärks när tunnelbanan byggs ut i Stockholm.

Under den tredje punkten skriver man som följer:

För det tredje krävs att vi inte accepterar dagens integrationsdebatt. Det finns stora utmaningar kopplat till utanförskap, bidragsberoende och oro för vad en alltmer öppen värld innebär för det svenska samhället. Vissa vill med detta utmåla invandringen som ett problem. Andra vill tvinga oss att förhålla oss till utmaningarna i ett binärt för eller emot till invandring som fenomen. Båda vägarna är fel väg att gå.

Detta stycke är allt annat än klart. Vad menar man t ex med att ”[a]ndra vill tvinga oss att förhålla oss till utmaningarna i ett binärt för eller emot till invandring som fenomen”? Om de menar att det bara finns två positioner inom svensk invandringspolitik – fri invandring och totalt stängda gränser – har de uppenbart fel.

Vidare skriver man:

På samma sätt som vi vill bejaka människans egen förmåga till eget ansvar i samhällsbygget i stort måste det även gälla inom detta område. Integrationspolitik är i sig själv segregerande.

Detta påstående borde backats upp.

Vidare skriver man:

Den bästa vägen in i det svenska samhället är inte någon specialdestinerad politik för människor från andra länder.

Rimligen har nyanlända vissa särskilda behov – t ex att lära sig tala svenska – som människor som redan bor i Sverige inte har. Tänker sig författarna att man inte på något sätt ska hjälpa till att uppfylla dessa behov – att man t ex ska lägga ner sfi-undervisningen? Detta borde klargjorts.

Vidare skriver man:

Det i sin tur kräver att vi öppnar för en bredare arbetsmarknad, inte minst inom tjänstesektorn. Däremot är det inte politikens ensak att lägga sig i vilken eventuell gud vi tror på eller vilka högtider vi firar.

Min fetstil. Detta är helt klart en s k straw man. Nuvarande integrationspolitik lägger sig inte i vilken eventuell gud vi tror på eller vilka högtider vi firar.

Vidare skriver man:

Det är just så en kommun som Solna har klarat integrationen bättre än andra kommuner. Som exempel har åtta av tio nyanlända flyktingarna egen försörjning inom tre år. Detta genom utbildning och matchning med arbetsmarknaden, snarare än separat integrationspolitik.

Detta är ett av få intressanta argument i detta stycke, men det är långt ifrån tillräckligt omfattande. Man borde ha angett källor som stöder påståendet, klargjort hur stor skillnaden är mellan Solna och andra kommuner på denna punkt, samt visat att Solnas bättre resultat inte beror på andra faktorer (som t ex en allmänt bättre arbetsmarknad).

Under den sista punkten skriver man som följer:

Sist men inte minst måste nya moderaterna samla fler – från både näringsliv, civilsamhälle och forskning – i debatten om den värdemässiga grund vi vill se för ett starkt, dynamiskt och växande samhälle.

Även detta är mycket vagt. Man klargör inte på vilket sätt Moderaterna hittills brustit i detta, eller hur man tänker sig att man ska kunna ”samla fler i debatten”. Man borde även beskrivit hur man tänker sig att denna debatt ska föras.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s