Betyg på DN Debatt 18 nov (2): 6/10

I gårdagens andra debattartikel argumenterade Christina Jutterström och Cecilia Chatterjee-Martinsen från Wateraid Sverige för att frågor om hygien, sanitet och tillgång till rent vatten ska få större betydelse inom svensk biståndspolitik. Artikeln är baserad på en rapport som presenterades idag.

Som jag tolkar författarna ger de två argument för detta. För det första menar de att regeringen slagit fast att dessa frågor är viktiga, och att man därför bör omsätta denna uppfattning i praktisk handling. För det andra menar de att frågorna faktiskt är viktiga (oberoende av vad regeringen tycker), eftersom bristande vattenförsörjning och sanitet leder till hundratusentals dödsfall och mångdubbelt fler allvarliga sjukdomar varje år.

Det senare argumentet borde ha utvecklats. Man ger förvisso evidens för att vatten- och sanitetsproblem leder till sjukdom och död i stor skala, men man saknar två saker: för det första en uppskattning av hur dyrt det är att avhjälpa dessa problem, och för det andra, och viktigare, hur effektivt det skulle vara att satsa på att avhjälpa vatten- och sanitetsproblem jämfört med att satsa på att lösa andra problem. Enkelt uttryckt: hur många liv kan man rädda per miljon kronor genom att satsa på att lösa vatten- och sanitetsproblem jämfört med att, t ex, köpa malarianät, kämpa mot Ebola, satsa på ALS-forskning, etc?

Organisationer som GiveWell och The Life You Can Save  – som båda är del av Effektiv Altruism-rörelsen – undersöker sådana frågor. GiveWell beräknar att en donation på 3400 dollar (ca 21 000 kr) till Against Malaria Foundation i genomsnitt räddar ett liv. Enligt vissa beräkningar är det 500 ggr mer effektivt att donera till dem än att göra det till ALS-forskning.

Det räcker inte med att argumentera för att många människor lider av någonting för att kunna hävda att vi ska satsa pengar på det: man måste också kunna visa att det inte finns andra sätt att avhjälpa lidande som är mer effektiva. (Det går visserligen att invända mot det resonemanget, men i så fall skulle man vilja se ordentligt med argument för det. Allt annat lika borde fler räddade liv, per miljon kronor, vara uppenbart bättre än färre räddade liv.)

Det är därför synd att Jutterström och Chatterjee-Martinsen inte gör det, särskilt som det faktiskt tycks finnas argument för att satsa på vattenfrågor från detta kostnadseffektivitetsperspektiv. The Life You Can Save, som rankar välgörenhetsorganisationer utifrån hur kostnadseffektiva de är på att uppnå mål som hälsa och räddade liv, rekommenderar Evidence for Action, vars program inkluderar Dispensers for Safe Action:

Dispensers for Safe Water provides access to potable water through the chlorine dispenser system, one of the most cost-effective ways to reduce childhood diarrheal disease, a leading cause of death among children under 5 years old, killing more than 2,000 children daily—over 800,000 per year. The dispenser is a plastic tank with a valve which delivers a precise dose of chlorine into the user’s container, which they then fill from their usual community water source; the chlorine kills 99.99% of harmful bacteria and keeps water contamination-free for up to 72 hours.

I övrigt är dock artikeln relativt väl underbyggd. Dem får betyget 6/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författarna skriver i andra stycket:

I morgon publicerar Wateraid en ny rapport ”Child of mine” som visar på sambandet mellan barns överlevnad och hälsa, kopplat till tillgång till sanitet och hygien. Rapporten lyfter bland annat de konsekvenser som upprepad diarré har. Diarrésjukdomar ligger bakom 9 procent av barnadödligheten i världen och den största delen, hela 88 procent, orsakas av bristen på vatten, sanitet och hygien. Även när diarrésjukdomar inte leder till döden orsakar de undernäring och ökad risk att insjukna i lunginflammation. Att under de första tusen dagarna i livet exponeras för smittämnen och infektioner på grund av bristande sanitet skadar även barns fysiska och mentala utveckling.

Uppskattningsvis en fjärdedel av dem som drabbas av kronisk kortväxthet har haft upprepade diarréer före två års ålder.

Dessa uppgifter stämmer såvitt jag kan se överens med det som står i rapporten.

Vidare skriver man:

Att sakna tillgång till sanitet kan också sätta kvinnor och barns trygghet och säkerhet i fara då de måste lämna hemmet eller skolan för att hitta en plats att uträtta sina behov. Flickorna som brutalt våldtogs och mördades i Uddar Pradesh i Indien i somras letade efter en plats att gå på toa.

Min fetstil. Detta är s k anekdotisk evidens, vilken bör undvikas.

Vidare skriver man:

Trots alla tydliga kopplingar som lyfts i rapporten är sanitetsfrågan i många länder försummad politiskt och lider av kronisk brist på investeringar.

Detta får man dock ingen evidens för (ej heller i rapporten; det relevanta avsnittet är på s. 4).

Vidare skriver man:

I den budgetproposition som presenterades 23 oktober 2014 slår den nya regeringen fast att inom området ”förbättrad grundläggande hälsa, så är vatten och sanitet fortsatt viktiga och prioriterade områden”. I propositionen uttrycker regeringen även sin ambition om att i högre grad bidra till en socialt och miljömässigt hållbar utveckling, med mer fokus på folkhälsa samt insatser som stöder kvinnors rättigheter.

Givet detta är det märkligt att tillgången till sanitet, vatten och hygien inte ges större prioritet i propositionen, utan mest förekommer som en bisats.

Citatet är från s. 48 av budgetpropositionen. På s. 53 listas en rad biståndspolitiska prioriteringar: klimatfrågan, Syrienkrisen, kvinnors rättigheter samt stärkta institutioner som möjliggör att fattiga länder lever upp till internationella avtal. Vatten- och sanitetsfrågan finns mycket riktigt inte med där.

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s