Betyg på DN Debatt 21 nov: 6/10

dagens DN Debatt argumenterar historikern Heléne Lööw och pedagogikforskaren Christer Mattsson för att polisen bör göra en sammanställning av alla brott som riktas mot tiggare. Man menar att våldet mot tiggare är ett växande problem och jämför med 90-talets attacker mot flyktingförläggningar.

Ett problem med artikeln är att man inte ger någon evidens för att våldet mot tiggare är ett växande problem. Förvisso kunde man mot detta hävda att det delvis är just det man vill undersöka genom att låta polisen sammanställa brott mot tiggare. Men även den typen av undersökningar måste motiveras på något sätt. Det finns många problem i samhället, och eftersom våra resurser är begränsade måste man få argument för varför man ska undersöka ett problem snarare än ett annat. Faktaunderlaget kanske inte är det bästa i dagsläget, men det är ändå märkligt att författarna inte ens försöker ge evidens för sin uppfattning att våldet mot tiggare håller på att öka.

Problemställningen är inte olik den gällande WaterAids argumentation för att vi borde satsa mer på vatten- och sanitetsproblem. Författarna till den artikeln kom inte med några argument för varför det skulle vara kostnadseffektivt att satsa på att lösa just dessa problem (snarare än några andra) utan nöjde sig med en allmän beskrivning av att vatten- och sanitetsproblem leder till lidande och död. På liknande sätt ger författarna till dagens artikel inga tydliga argument som visar på att attackerna mot tiggare är ett så omfattande problem att det berättigar en sammanställning av dem av det slag de föreslår. Istället nöjer de sig med en allmän och oprecis beskrivning av problemet.

Jämförelsen med 90-talets attacker på flyktingförläggningar är den klart bästa delen av artikeln. Den hade dock blivit mer övertygande om man hade kunnat belägga likheterna med data.

Sammanlagt får artikeln 6/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författarna skriver i andra stycket:

Vi kan nu konstatera att en betydande grupp människor tycker att det är tiggarna själva som är problemet. Det börjar alltid med att det sprids rykten, myter och berättelser som i själva verket är lika gamla som fattigdomen själv. Egentligen är de rika som troll, det är organiserade ligor, de är för lata för att arbeta och när de inte tigger så stjäl de. Samma berättelser om de fattiga har varit i omlopp under århundraden även om de moderna varianterna är uppdaterade med dyra bilmärken, telefoner och andra förmenta statusmarkörer.

Man hade velat se evidens för att dessa uppfattningar verkligen är vanliga. Det är alltid viktigt att ge evidens för sina uppfattningar, men kanske särskilt i detta fall, där författarna argumenterar för att många människor bildar sina uppfattningar om tiggare utan att ha evidens för dem. Om man anklagar andra för att bilda sig uppfattningar utan att ha evidens för dem är det extra viktigt att man själv ger evidens för alla sina påståenden.

Vidare:

Vi menar att det är uppenbart att det systematiska våldet mot tiggare redan är här. Med systematiskt våld menar vi att våld blir en frekvent och återkommande respons i skilda lokalsamhällen mot samma grupp av offer på likartade bevekelsegrunder och med liknande tillvägagångssätt. Det är också systematiskt därför att när man på en plats överskrider en tidigare gräns och till exempel tänder eld på ett tältläger ökar sannolikheten för att detta kommer upprepas på andra ställen.

Min fetstil. Man tillhandahåller ingen evidens för den uppfattningen.

Vidare:

Vi som arbetar i fältet och fler med oss minns mycket väl hur brandattentat mot flyktingförläggningar, religiösa byggnader och andra lokaler som kunde kopplas till minoriteter eskalerade i slutet av 1980- och början av 1990-talet. De flesta av de attentaten skedde utan inbördes kontakt mellan förövarna – den övervägande majoriteten av de lagförda förövarna hade ingen organisationstillhörighet, och var väl etablerade i lokalsamhället, de uppfyllde inte schablonbilden av unga arga marginaliserade män, men de inspirerade varandra och ur dessa handlingar växte en extremt våldspotent hatmiljö som åren efter skulle skörda åtskilliga människoliv. De attentaten föregicks av ryktesspridning som övergick till klotter, skadegörelse och enstaka konfrontationer, i vitt skilda samhällen, innan brandbomberna började hagla.

Detta är ett bra och viktigt argument. Dock hade man velat ha mer data om omfattningen av 80- och 90-talens attacker. Dessutom hade det som sagt varit bra om man hade kunnat belägga likheterna med dagens attacker mot tiggare tydligare.

Likheterna behöver förvisso inte vara särskilt starka för att berättiga den sammanställning författarna argumenterar för. Även en liten risk för attacker av den typ författarna pekar på kan motivera en sådan sammanställning. Problemet är att vi får väldigt lite evidens över huvud taget angående omfattningen på våldet mot tiggare.

Vidare:

Vi uppmanar därför Rikspolisstyrelsen att omgående starta en nationell sammanställning av alla former av brott som riktas mot tiggarna för att följa utvecklingen och tidigt upptäcka tecken på organiserat våldsutövande. Detta gjordes på 1990-talet vid attentaten mot flyktingförläggningarna och kom att bli en viktig pusselbit för att förstå den våldsamma miljö som då växte fram och den växelverkan som finns mellan ryktesspridning och konkreta fysiska handlingar och mellan det som är oorganiserat och det som är organiserat.

Min fetstil. Det här är ett bra och viktigt argument. Man hade dock gärna sett en referens till en utredning eller dylikt som stödjer detta påstående.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s