Betyg på DN Debatt 29 nov: 5/10

På dagens DN Debatt skriver företagsledarna Antonia Ax:son Johnson, Rune Andersson, Olof Stenhammar och Dan Olofsson att den nya regeringens politik präglas av misstänksamhet mot företagande. Man är särskilt kritisk till Miljöpartiets och Vänsterpartiets politik visavi näringslivet, och menar att dessa partier fått alltför stort inflytande över regeringens linje.

Artikeln är relativt välskriven men man hade önskat lite fler exempel på att regeringen bedriver en näringslivsfientlig politik än de man ger (vinster i välfärden, Förbifart Stockholm och Bromma flygplats). I gengäld kunde en del av de ganska retoriska utläggningarna om värdet av marknadsekonomi och företagande utelämnats. De positioner man försvarar i dessa utläggningar är allmänt kända, vilket gör att man inte behöver ägna så mycket trycksvärta åt dem. Artikeln hade blivit klart mer konkret, och mindre fluffig, om man den hade omstrukturerats på det sättet.

Vidare innehåller artikeln två starkt missvisande påståenden om vinster i välfärden och regeringens syn på kommersialisering. De sänker betyget till 5/10. Fler kommentarer följer nedan.

---

Författarna skriver i andra stycket:

Sverige har de senaste decennierna upplevt en fantastisk utveckling. Från 1970-talets stagnation och 1990-talets kris har vårt land utvecklats på snart sagt alla områden. Oftast beskrivs detta i ekonomiska termer. Sedan krisen har vårt land klättrat i den internationella välståndsligan och är nu åter bland topp 10. Realinkomsterna har ökat med 55 procent de senaste tjugo åren. På miljöområdet är Sverige ett internationellt föredöme, som visar att det går att förena högre tillväxt med minskade utsläpp. Vårt land har tagit enorma kliv framåt när det gäller det som brukar kallas toleransfrågor, genom att människor får komma till sin rätt oavsett kön, sexuell läggning, hudfärg eller bakgrund. Svenska idrottare presterar i världsklass, liksom svenska kulturskapare. Många svenska företag – såväl sekelgamla industriföretag som unga startups – är i dag världsledande.

Min fetstil. Författarna vill koppla detta till den svenska politiken fr o m Ingvar Carlssons regering 1994-1996:

Ingenting är naturligtvis perfekt. Men vi har anledning att känna stolthet över svenskt företagande.

En viktig orsak till dessa svenska framgångar är den grundläggande friheten att få lyckas. Under de senaste decennierna har politiska satsningar på en stark ekonomi kombinerats med långsiktiga spelregler och pragmatiska lösningar. Denna realistiska politik inleddes av Ingvar Carlssons och Göran Perssons regeringar och har fortsatt under Fredrik Reinfeldts regeringar.

De faktorer man pekar på kan möjligen förklara den goda ekonomiska utvecklingen, men knappast de saker som de fetstilta meningarna talar om. F ö har även andra länder tagit enorma kliv framåt när det gäller toleransfrågor.

Vidare skriver författarna:

Den politiska omsvängningen den senaste tiden är dramatisk. Stefan Löfven har plötsligt låtit ett litet ytterkantsparti diktera regeringens agenda vad gäller till exempel vinster i välfärden. Och detta utan att svenska folket i val har gett regeringen något mandat att gå i den riktningen. Uppfattningar som före valet ansågs extrema har Löfven nu accepterat.

Min fetstil. I den här opinionsmätningen från april i år var 58 % av svenskarna mot vinster i välfärden, medan 33 % var för. Noterbart är att även ca hälften av Allianssympatisörerna var emot. Det gör den fetstilta meningen starkt missvisande.

Vidare skriver man:

I regeringens uppgörelse med vänsterpartiet om vinster i välfärden märks en generell misstänksamhet mot företagande, som sträcker sig långt utanför välfärdssektorn. Det talas om hur ”kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet”. Regeringens agerande uttrycker en motvilja mot privat företagande och mot kommersiell utveckling.

Min fetstil. Även detta är starkt missvisande. Om man googlar den citerade passagen får man två identiska träffar. Den ena är från ett Miljöpartidokument med titeln ”Vår gemensamma syn på välfärden” medan det andra är från ett tal av civilminister Ardelan Shekarabi (S). I båda dokumenten fortsätter den citerade passagen med de fetstilta orden:

Kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden.

Det är därför helt fel att se den citerade passagen som en indikation på att det ”märks en generell misstänksamhet mot företagande, som sträcker sig långt utanför välfärdssektorn”.

Vidare skriver man:

Seriösa branscher och företag arbetar aktivt med att säkerställa kvalitet och god etik. Marknads­ekonomin sorterar ut avarterna om konkurrensen tillåts verka.

Min fetstil. Man kan diskutera om hur många branscher detta gäller, men det gäller knappast alla branscher – vilket artikelförfattarna påstår vid en bokstavlig tolkning. Inom taxibranschen har t ex marknadsekonomin inte lyckats sortera ut oseriösa förare.