Betyg på DN Debatt 1 dec 9/10

dagens DN Debatt sammanfattar Nina Wormbs, docent i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH, den utredning hon skrivit för regeringens räkning om övergången till digitala radiosändningar (som ej sker över Internet). Enligt hennes plan ska nya digitala kanaler lanseras mot slutet av 2016. Det analoga FM-bandet (som vi har nu) ska i sin tur släckas 2022 givet att fyra villkor (om att täckningen är tillräckligt hög, att tillräckligt stor andel lyssnar på digital radio, mm) då är uppfyllda; annars 2024.

Artikeln är välstrukturerad, nyanserad och välargumenterad. Man får tydliga argument för de olika förslagen, som att digitalradion ger utrymme för fler kanaler och därmed ökad konkurrens, samt att den är mer kostnadseffektiv än FM-radion.

Frågan är emellertid komplicerad och jag kan inte riktigt bedöma om det finns något viktigt motargument som författaren missat att bemöta. Givet att så inte är fallet har jag dock väldigt få invändningar mot artikeln. I sammanhanget är det värt att notera att olika branschföreträdare är positiva till förslagen.

En sak som indikerar att förslagen är vettiga är att liknande planer finns i flera andra länder (se ss. 143-153 i rapporten). Författaren kunde ha varit tydligare med att så är fallet (även om hon gör en jämförelse med Norge).

Artikeln får betyget 9/10. Fler kommentarer följer nedan.


Wormbs skriver:

I dag lyssnar många på radio via nätet hemma eller mobilt på sin smarta telefon. Men knappt 10 procent i åldrarna 16–85 har inte tillgång till internet hemma och trots att det säljs 10 000 mobiltelefoner om dagen är de ojämnt fördelade i befolkningen. De mobila bredbandsnäten når inte heller hela landet. Men även om du har god täckning och en telefon måste du betala för överförd datamängd till en operatör.

Det finns även kapacitetsproblem i de mobila bredbandsnäten. Skulle all radio gå i mobilnäten skulle det faktiskt bli fullt, det visar flera studier. Så mycket lyssnar vi på radio. Att digitalisera marknätet är alltså också en rättvisefråga som rör den breda tillgången på information och underhållning i ett samhälle. Radio borde finnas för alla överallt.

Detta är välargumenterat. Författaren kunde dock ha tillagt att det finns beredskapsskäl till att radion måste finnas för alla överallt (något hon påpekar på ett flertal ställen i sin rapport).

Vidare:

Branschen är enig när det gäller den tekniska standarden. Det har ibland framförts kritik mot DAB+ som är en standard som funnits en tid. Frågan om digitaliseringen av marknätet är emellertid inte i första hand en fråga om teknisk standard utan en samhällsfråga. Den teknik branschen väljer måste vara tillgänglig och billig, både för den som ska sända och den som ska ta emot. DAB+ används nu i en rad europeiska länder och det går att gå in på Clas Ohlson och köpa en mottagare för mindre än 600 kronor.

Min fetstil. Detta är något oklart. Jag förmodar emellertid att det hon vill säga är att man kan behöva acceptera något lägre standard för att tekniken ska bli tillräckligt tillgänglig och billig.

Annonser

6 thoughts on “Betyg på DN Debatt 1 dec 9/10

  1. Den här gången delar jag inte din argumentationsvärdering.

    Huvudproblemet som jag ser det är att artikeln till stor del gör ekonomiska påståenden utan att redovisa vilka data och vilka beräkningar som leder fram till de påståenden som görs. Det är en stor brist.

    Ett exempel på detta:

    ”Ytterligare ett skäl att gå över till digital teknik är för att den är effektivare och innebär att vi kan spara el och sänka kostnaderna. Men för att på sikt få lägre distributionskostnader måste sändningarna på FM-bandet upphöra. Ju kortare parallellsändningsperioden är desto snabbare sänks distributionskostnaderna. Samtidigt måste lyssnarna få tid på sig att köpa nya mottagare. Detta är en balansgång.”

    Stämmer det verkligen det om att ”sänka kostnaderna” d v s att det blir samhällsekonomiskt lönsamt att släcka FM-sändningarna redan 2022 och växla över till DAB? Enligt http://www.idg.se/2.1085/1.599757 förutsätter släckning 2022 bl a att 10 miljoner FM-mottagare skrotas i förtid. Vad är den samlade kostnaden för det (inklusive miljökostnader)? Den som förespråkar 2022 behöver inte bara visa att DAB är driftmässigt billigare än FM när systemet väl är på plats. Kalkylen måste även räkna in övergångskostnader. Dessa borde författaren gått igenom i artikeln.

    Vidare redovisas inte tydligt vilka alternativ som författarens förslag hävdas vara effektivare än. Argument för varför det specifika målet 2022 är ekonomiskt bättre än senare mål t ex 2030 eller 2040 ges inte. Om de långsiktiga nyttofördelarna med DAB är osäkra (bl a på grund av osäkerhet om folk kommer anamma tekniken) men övergångskostnaderna stora så är det ett argument för att vänta, såvida inte driftskostnaderna med DAB är så mycket lägre än för FM att övergångskostnaderna snabbt kan hämtas hem.

    Vidare

    ”för att kunna utveckla radion behövs fler kanaler”

    Vad är nyttorna med att ”utveckla” radion i form av fler kanaler? Det förklarar inte författaren tydligt. Finns någon stark folklig opinion för fler radiokanaler? Finns någon viktig samhällsnytta som kräver fler radiokanaler? Jag kan spontant inte komma på någon och författaren redovisar ingen heller.

    En gammal tanke har förvisso varit att fler små lokala radiostationer ska ge lyssnarna en mångfald av program. Men det är oklart om sådana småstationer kommer att bära sig ekonomiskt även efter ett DAB-skifte. Och tillgodoses inte intresset av smala program för de lyssnargrupper som efterfrågar det redan idag i form av internetbaserad poddradio, vilket torde vara billigare att producera och distribuera?

    Gilla

  2. Tack. Mycket intressant kommentar.

    Artikeln är en sammanfattning av den mycket utförliga utredning (174 sidor) som jag länkar till ovan. När jag bedömer artikeln väger jag även in huruvida man får evidens för de påståenden som ges i artikeln i rapporten. Det finns en lång rad påståenden om kostnader i rapporten. Jag har dock inte haft möjlighet att kolla dem i detalj.

    Vad gäller det specifika målet 2022 är det inte författarens eget förslag:

    ”De bedömningar som regeringen redovisat i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) har tjänat som grund för arbetet. Det har inneburit att samordningsarbetet utgått från att FM-sändningarna upphör 2022 och att de digitala sändningarna ska nå hela landet och uppfylla högt ställda beredskapskrav.”

    (s. 9 i rapporten)

    Den propositionen finns i sin tur här:

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/96/88/e5ab6f6a.pdf

    På s. 14 skriver hon, vidare, att det ”inte funnits skäl” att frångå tidpunkten för FM-nätets nedsläckande.

    Vad gäller din avslutande fråga skriver författaren på s. 10:

    ”Det har ibland anförts att det saknas behov av fler radiokanaler och att FM-sändningarna fungerar bra i dag och kan kompletteras med webbradio för ett utökat utbud. Radioföretagen är av en annan uppfattning. De hävdar att det finns en stor efterfrågan på radio, att marksänd radio är grunden för distributionen och att de behöver utveckla sin verksamhet i marksändningar.”

    Jag anser inte att detta gör dina frågor obefogade, men vill visa att författaren kommenterar dem mer utförligt i rapporten än i artikeln.

    Som jag skriver ovan är det emellertid svårt för mig att (utan att det tar orimligt lång tid) bedöma en debattartikel av den här typen, som behandlar ett komplicerat tekniskt ämne och som baserar sig på en utförlig utredning (detta är något jag påpekat tidigare: https://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/10/03/betygsattning/ ). Inte minst är det som sagt möjligt att relevanta motargument förblir obesvarade. Egentligen skulle man behöva ha tillgång till en expert på området för att kunna analysera argumentationen av den här typen av artiklar på ett tillfredsställande sätt. Utifrån mina kunskaper i frågan tycker jag att artikeln är ovanligt välargumenterad för att vara en DN Debatt-artikel men jag ska erkänna att dessa kunskaper är begränsade.

    Gilla

  3. Hej

    ”När jag bedömer artikeln väger jag även in huruvida man får evidens för de påståenden som ges i artikeln i rapporten.”

    Tack för precisa ingångar till rapporten, jag ska läsa den.

    Jag bedömde debattartikeln mer som isolerad argumentation. Så jag pratade nog bredvid snarare än kritiserade din bedömning, syns det mig nu. En argumenterande artikeln kan ju som isolerad produkt ha svagheter som den inte har om även bakomliggande rapporter läses in och beaktas i värderingen.

    De som skriver debattartiklar kan själva i någon grad påverka vilken av de två nämnda värderingarna som deras text inbjuder till. Om debattartikeln explicit och precist kopplar till avsnitt i bakomliggande rapport så är läsaren mer benägen att se de två som en argumenterande helhet.

    Till sist: jag förstår verkligen att tiden sätter gräns för vilken research du kan göra för varje text – du gör ett Herkulesarbete redan! Jag tror du är helt rätt ute med det här projektet och hoppas att många läsare hittar till bloggen.

    Gilla

  4. Den här artikeln tyckte jag var gaska dålig: hon gör överdrivna jämförelser, utgår ifrån att hon kan planera in i framtiden, använder ett argument för sin plan som bara blir aktuellt just ifall den går igenom, hon missar att gå igenom en kostnad, har för mycket fokus på DAB+ vs. FM istället för internet, presenterar att branschen är för det som ett argument för det och lägger fram ett argument för DAB+ som också är ett argument för att behålla FM-sändningarna (vilket hon inte ens verkar märka).

    1. Internet vs. DAB+
    Vad gäller konkurrens och utbud så är internet en överlägsen plattform. 60 kanaler är ett skämt när internet kan ge miljarder. Hon hävdar att det finns flera studier som pekar på att om alla switchade idag till internetradio så skulle det inte fungera. Jag sökte efter ”internet” och ”bredband” men inte hittade inte något stöd för det i rapporten, det verkar hon ha tagit ur luften. Men, säg att det stämmer – är det relevant? Om/när internet slår igenom så sker det gradvis genom att allt fler börjar lyssna på det. Fungerar då en gradvis övergång? Troligtvis. Det här argumentet har tagits upp tidigare och nu med google fiber (1000 mbit/s!) verkar det inte finnas några problem med att det här skall finnas långt in i framtiden.

    2. Alla skall ha tillgång till radio
    Det här påståendet kommer efter att hon slagit fast att FM-sändningar skall upphöra. Men det är bara där som argumentet kan nå ut, om sändningarna inte upphör kommer det finnas radio för alla i hela landet. Alltså, hon lägger fram ett argument för sin plan, som bara är ett argument om hennes plan går igenom.

    Sedan är internet i sin linda. Det kanske inte finns täckning överallt idag, men det lär ändras i framtiden.

    3. Kostnader
    Hon gör ett litet påstående om att DAB+ skulle bli billigare, jämfört med FM-sändningarna. Men hon har inte, i rapporten, räknat på värdet av utrustningen för att sända på FM-bandet, som nu blir värdelös (i rapporten säger hon att det inte verkar finnas någon användning för det sen). Dessutom missar hon att det inte bara är FM-bandet som hon måste visa är dyrare än DAB+ utan också internet.

    4. Branschens medlemmar är för det. Branschen har valt detta.
    Detta är inte så viktigt utan det skulle lika väl kunna tala emot förslaget. Detta är för att varje stort företag som är van vid en gammal teknik, och speciellt de som har en ingång till staten för att få deras stöd till att producera, vill inte ha konkurrens. De gamla jättarna skulle då kunna säga något i stil med:

    ”Jo, det skulle vara bra om staten satsar pengar på DAB+, tvingar konsumenter att installera det i sina mobiler, då skulle vi nog kunna utöka vår verksamhet lite och få fler lyssnare ifrån SR, samtidigt som standarden är att folk lyssnar på nationell radio. Helt okej. Mycket bättre än att konsumenterna får vänja sig vid att det finns hundratals olika radiosändningar – som inte kostar något alls att starta, inga driftskostnader alls för att sända.”

    Detta är standard särintressepolitik: staten gynnar en viss produktionsform som möjliggör färre konkurrenter framför än som tillåter fler. Mancur Olson har utarbetat en bra teori om detta som han sammanfattar i de inledande kapitlen i The Rise and Decline of Nations” (boken har kritiserats för att dessa faktorer inte skall ha varit så viktiga för nationens välstånd, men det han presenterar är standard public choice-teori.

    5. ”Ett informationssamhälle behöver olika typer av infrastruktur för att minska dess sårbarhet.”
    Det här är ett väldigt bra påstående och skulle kanske behövas backas upp lite. Men hon märker inte att argumentet går emot att släcka FM-sändningar, ifall både internet och DAB+-sändningarna krasar.

    Gilla

    • ”(boken har kritiserats för att dessa faktorer inte skall ha varit så viktiga för nationens välstånd, men själva teorin om att särintressen ger dessa effekter som är till de existerande och stora företagens fördel – om än inte storleken på effekterna – är standard public choice-teori).”

      borde det vara

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s