Betyg på DN Debatt 30 nov: 6/10

gårdagens DN Debatt föreslog arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) och ordförandena för fackförbunden LO, TCO och SACO att taket i a-kassan bör höjas och att reglerna ändras så att en större andel av de arbetslösa får a-kassa. Huvuddelen av artikeln ägnas åt att visa att arbetslöshetsförsäkringen genomgick stora förändringar under Alliansregeringen. Detta är dock inte i sig ett argument för att dessa förändringar ska reverseras. Man ger förvisso även det positiva argumentet att de strängare a-kassereglerna går ut över människors benägenhet att byta jobb och är allmänt negativt för arbetsmarknaden. Detta belägger man emellertid inte empiriskt.

Vidare hade man gärna sett ett försök att bemöta de skäl Alliansregeringen ansåg sig ha för att genomföra dessa förändringar (som att de gjorde att arbetslösa sökte jobb med större intensitet).

Generellt sett kan man säga att artikeln delvis borde ha fokuserat på andra saker, men att givet de val man har gjort (dvs att fokusera på att belägga att arbetslöshetsförsäkringen förändrades under Alliansregeringen) är den relativt välgjord. Den får betyget 6/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författarna skriver i andra stycket:

Faktum är att den ersättning som den arbetslöse får i förhållande till den tidigare inkomsten har minskat mer än i något annat OECD-land det senaste årtiondet.

Detta tycks stämma. Se även denna statistik från TCO.

Vidare skriver man:

Den trygghet som en fungerande arbetslöshetsförsäkring ger är avgörande både för att individen ska våga byta jobb och för att upprätthålla ett brett stöd för en öppen ekonomi med frihandel och arbetskraftsinvandring.

Det låter ju visserligen inte orimligt från teoretisk synvinkel att en generös arbetslöshetsförsäkring skulle kunna ha vissa sådana effekter, men man borde belagt att det verkligen är så empiriskt. Dessutom borde man ha visat hur starka dessa effekter är.

Vidare skriver man:

Nya beräkningar visar att en genomsnittlig tjänsteman i privat sektor i dag endast kan få ut knappt 40 procent av sin arbetsinkomst vid arbetslöshet. För heltidsarbetande arbetare i privat sektor är motsvarande andel 53 procent. Av samtliga heltidsarbetande är det nästa år bara 1 av 100 personer som skulle få ut 80 procent av den tidigare lönen från försäkringen om de blir arbetslösa.

Man skulle vilja ha en hänvisning till dessa beräkningar. Enligt dessa siffror (från LO) är en genomsnittlig tjänstemannalön i den privata sektorn 35 300 kr medan en genomsnittlig arbetarlön är 24 000 kr. Utifrån de siffrorna skulle en privat tjänsteman med genomsnittslön få 42 % av lönen i a-kassa, medan en arbetare med genomsnittslön skulle få 62 % av lönen i a-kassa. Det visar inte att de siffror författarna anger är felaktiga, men de gör att man skulle vilja se hur de har kommit fram till dem.

Vidare skriver man:

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen liknar mer och mer ett grundtrygghetssystem med en fast nominell ersättning. Urholkningen har gått så långt att det snart inte finns någon skillnad mellan den högsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen och nivån på samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet. Taket i a-kassan innebär en inkomst efter skatt om cirka 11 000 kr per månad. Samtidigt är försörjningsstödet för en ensamstående person i dag cirka 9 600 kronor.

En avgörande skillnad mellan a-kassan och försörjningsstödet (som förr kallades socialbidrag) är att man får a-kassa även om man har besparingar, något som inte gäller försörjningsstödet. Detta borde påpekats.

Vidare skriver man:

Nästan två tredjedelar av de arbetslösa som är registrerade hos Arbetsförmedlingen står utan ersättning från försäkringen i dag.

Detta borde man ha angett en källa på. De siffror jag hittat pekar i olika riktningar.

Vidare skriver man:

Den reala försämringen av a-kassan har fört över en stor del av den ekonomiska risken från samhället till den enskilda individen, vilket inte bara drabbar den som blir arbetslös utan även hotar den modell som historiskt tjänat oss så väl. Urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen har tillåtits gå alldeles för långt. Om inte taket i försäkringen höjs nu riskerar det bli det definitiva slutet för den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen. Det vore förödande för svensk arbetsmarknad.

Min fetstil. Detta har man inte alls gett tillräcklig evidens för.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s