Betyg på DN Debatt 3 dec (1): 5/10

dagens DN Debatt skriver ordförandena för lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att osäkerheten om budgeten hotar nödvändiga tillskott till skolan. De argumenterar för att den dåliga utvecklingen av skolresultaten motiverar mer pengar till i synnerhet höjda lärarlöner.

Artikeln innehåller en hel del påståenden som borde backats upp med mer evidens och några som är direkt missvisande. I synnerhet borde man ha lagt ner mer krut på att visa att höjda lärarlöner verkligen är det mest effektiva sättet att förbättra den svenska skolan på.

Artikeln får betyget 5/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författarna skriver som följer i första stycket:

I dag borde riksdagen ha fattat ett mycket viktigt beslut: att staten i budgeten satsar 12 miljarder kronor under de närmaste åren på skolan och för att höja läraryrkets attraktivitet.

Man kan här få intrycket att siffran 12 miljarder härrör från regeringens budget. Såvitt jag förstår är detta emellertid snarast Lärarförbundets förslag. Regeringen har istället föreslagit 3,4 miljarder nästa år och 5,6 miljarder 2016.

Vidare skriver författarna:

I regeringens budget finns en av svensk lärarkår efterlängtad riktad satsning på lärarlöner på tre miljarder kronor.

Enligt SvT finns det en viktig kvalifikation av detta:

Löfven och Fridolin nämnde flera gånger högre lärarlöner som en viktig åtgärd för att göra yrket mer attraktivt. Men löftena om höjda löner blir bara av om kommunerna och skolfacken ”påtagligt prioriterar höjda lärarlöner”. Om de gör det kommer regeringen gå in och bidra med tre miljarder kronor om året.

Min fetstil.

Vidare skriver författarna:

Det är fullständigt oacceptabelt att ett parti [dvs Sverigdemokraterna; DDB:s anmärkning] vars väljare skiljer ut sig genom att ge skolfrågorna låg prioritet ska få sätta käppar i hjulet.

Det stämmer enligt VALU (s. 10).

Vidare skriver författarna:

Svenska och internationella forskare är tydliga med att den mest effektiva åtgärden för att vända denna nedåtgående utveckling är att investera i lärarna. Inte minst genom att höja läraryrkets attraktivitet med höjda löner.

Man borde refererat till denna forskning (t ex en metastudie som sammanfattar olika studier i ämnet). Enligt en Economistartikel som baseras på den här studien verkar inte sambandet mellan lärarlöner och elevprestationer vara så väldigt starkt. Enligt den här studien (från 2000) finns det dock ett visst samband.

Vidare skriver man:

I Göteborgs universitets nya undersökning om valets viktigaste frågor kom höjda löner för lärarna allra högst upp som enskild fråga.

Jag hittar inte någon sådan studie. Hur människor svarar på en sådan enkät beror naturligtvis på svarsalternativen och på hur enkäten är utformad i allmänhet. Om man inte får veta det är en sådan här uppgift svår att värdera.

Vidare skriver man:

Det är högst rimligt att lärare får löner och löneutveckling som matchar jämförbara yrken.

Man borde tydliggjort vad som gör ett yrke jämförbart med läraryrket.

Vidare skriver man:

Ja – den relativlöneförflyttning som lärarna gjort de senaste tre åren visar att den svenska modellen fungerar. Arbetsmarknaden har förstått hur strategiskt viktiga lärarna är för ekonomi och välfärd och därför har ingen kompensation för lärarnas löneökningar utkrävts.

Det är en starkt missvisande verklighetsbeskrivning. De stora höjningar av lärarnas löner som nu aviserats har visst utlöst protester. LO:s avtalssekreterare säger t ex att de ”kortsluter den svenska modellen”. Även Medlingsinstitutet menar att de ”rubbar den svenska modellen”. Trots att författarna använder samma uttryck (den ”svenska modellen”) låtsas de inte om denna kritik.

Vidare skriver man:

Att investera i lärarna genom att höja yrkets attraktivitet genom bland annat höjda löner var den enskilt viktigaste valfrågan.

Man får anta att de drar denna slutsats från den enkät de refererar till ovan. Även om deras beskrivning av den enkäten stämmer så följer inte detta påstående omedelbart. För att kunna säga att en fråga är ”den enskilt viktigaste valfrågan” behöver man ha gjort en klassificering av olika frågor, vilket förefaller vara svårt att göra på ett naturligt och objektivt sätt. Om man t ex ser ”sjukvården” som en fråga torde den komma före lärarlönerna, medan om sjukvården istället delas upp i säg tjugo delfrågor kan lärarlönerna mycket väl komma före alla dessa mindre frågor.

Hursomhelst gör detta problem att definiera eller individuera valfrågor att man bör avstå från att säga att en viss fråga var ”viktigast”, såvida man inte kvalificerar det med något i stil med ”enligt den och den undersökningen” (när så görs är det förstås, som jag säger ovan, viktigt att tydliggöra hur undersökningen genomförts).

Vidare:

En majoritet av kommunerna har nu insett allvaret och genom att ge lärarna mer än arbetsmarknadens genomsnitt tre år i rad ändå skickat tydliga signaler om att dessa kommuner är beredda att ta sin del av ansvaret.

Även denna uppgift borde man backat upp med evidens.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s