Betyg på DN Debatt 4 dec: 8/10

torsdagens DN Debatt argumenterade Peter Hedström och Tim Müller från Institutet för analytisk sociologi (IAS), på basis av en studie, för att de som menar att Sverigedemokraternas väljare är proteströstare snarare än främlingsfientliga har fel. De visar att Sverigedemokraternas väljare är klart mer negativa till att få muslimer som grannar, vårdgivare eller familjemedlemmar än andra partiers väljare, medan skillnaden i inställning till det politiska etablissemanget däremot är liten.

Artikeln är välargumenterad och studien är väl genomförd. Huvudpoängerna är tydligt belagda. Det finns dock några problem med delar av de argument som författarna ger på basis av studien, vilket drar ner betyget något.

Artikeln får därför betyget 8/10. Fler kommentarer följer nedan.


Författarna skriver som följer:

”Att sammanfatta SD:s väljare som rasister är inte trovärdigt längre” hävdade Gudrun Schyman och Kenneth Hermele i SvD den 24/9. Maciej Zaremba varnade i DN den 18/9 för att stämpla Sverigedemokraterna som rasister och menade att framgångarna torde bero på att många ”proteströstat på SD i frustration över [frågor som är viktiga för dem] men som ”etablissemanget” verkar strunta i”. Sanna Rayman framförde liknande åsikter i SvD den 9/11 och hävdade att SD numera växer ”långt bortom den lilla skaran främlingsfientliga”. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.

Jag har lagt till länkarna. Det är föredömligt att man får exempel på den ståndpunkt som attackeras. Inte minst minimerar det risken för den s k straw man fallacy.

Vidare skriver författarna:

Att undersöka individers eventuella främlingsfientlighet är mycket svårt eftersom det är stor risk att man bara får politiskt korrekta svar på socialt känsliga frågor. För att bättre fånga upp attityderna bland dem som stödjer SD är experimentella ansatser att föredra.

I samarbete med opinionsinstitutet Novus samlade vi in nationellt representativa uppgifter om den svenska befolkningen före och efter riksdagsvalet. Vi använde en experimentell design baserad på en s.k. ”vinjett-teknik” som används för att komma åt individers verkliga attityder i situationer när dessa kan vara känsliga att ge uttryck för. Vår vinjettstudie baserades på tre frågor gällande hur respondenterna ställde sig till att ha individer med muslimsk bakgrund som vårdpersonal för sina föräldrar, som grannar och som ingifta i sina familjer. Vi fokuserade på muslimer eftersom muslimska invandrare i de flesta europeiska länder har blivit den ”universella ut-gruppen” som även ofta figurerar i debatter om invandring och integration.

Min fetstil. Den här länken beskriver vinjettekniken (s. 17):

Bryman (2011) beskriver vinjettekniken som en form av metod som i huvudsak går ut på att ett antal situationer eller scenarion presenteras för respondenterna. Respondenterna får sedan reflektera över situationen och beskriva hur de själva skulle reagera om de befann sig i den aktuella situationen. Bryman menar att denna teknik ger möjlighet till att blottlägga människors normer och värderingar gällande ett visst fenomen. Genom vinjettfrågorna ges respondenterna med andra ord möjlighet att uttrycka sina åsikter om samt beskrivningar av sitt beteende i konkreta situationer.

Även om den ansats författarna använder sig av nog har en del fördelar kan man parentetiskt fråga sig om den helt undviker problemet med ”politiskt korrekta svar på socialt känsliga frågor”.

Vidare skriver författarna:

I dag hörs många argument för att SD:s framgångar beror på allmänt politikermissnöje. Många har därför dragit slutsatsen att andra politiska partier bör ta SD:s åsikter på större allvar och även söka samarbete i vissa frågor. Moderaternas eftervalsdebatt och förslagen om nya regler kring anhöriginvandring är kanske det tydligaste tecknet på detta.

Det är sant att vissa argumenterat för åtstramningar i migrationspolitiken och att även funnits en viss debatt om samarbete med SD. Dock har inte jag sett att någon av dessa stött sig på uppfattningen att SD:s framgångar beror på allmänt politikermissnöje. Om SD skulle växa pga allmänt politikermissnöje (snarare än specifikt missnöje med invandringspolitiken) är det ju ganska oklart hur en åtstramad invandringspolitik skulle hjälpa, så det förefaller ganska märkligt att argumentera på det sättet. Man skulle därför ha velat haft en hänvisning till någon som argumenterar på detta sätt.

Vidare:

Resultaten i det nedre diagrammet nedan ifrågasätter dock tesen om politikermissnöjets betydelse. Stödet för SD är knappast alls förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Värt att notera är att dessa figurer baseras på statistiska modeller som samtidigt kontrollerar för individers ålder, kön, utbildningsnivå och yrke.

Detta är mycket bra och tydligt. Se även denna bloggpost som argumenterar för samma slutsatser.

Vidare skriver man:

Inför riksdagsvalet 2014 uppmanade Carl Bildt alla ”anständiga medborgare” att inte lägga sin röst på SD och de resultat som redovisats här understryker riktigheten i den uppmaningen. I den situation som Sverige nu befinner sig i förefaller det angeläget att göra en motsvarande uppmaning till alla ”anständiga politiska partier” att i samverkan stå upp för sina demokratiska ideal och att inte låta ett extremistiskt parti som SD styra den politiska dagordningen.

Eftersom undersökningen endast behandlar SD:s väljare, snarare än dess företrädare eller medlemmar, så det är oklart om man verkligen slutsatsen att SD är ett extremistiskt parti på basis av undersökningen. Om partier i allmänhet skulle identifieras med sina väljare skulle ju t ex Moderaterna ha blivit mindre främlingsfientliga efter valet, eftersom en del väljare författarna betecknar som främlingsfientliga gått till SD (se tredje stycket där man refererar till denna artikel), trots att deras migrationspolitik inte förändrats. Jag tror inte att det är konsensusuppfattningen. Man skulle därför ha velat ha mer argument för att den här undersökningen visar att SD (i motsats till SD:s väljare) är extremistiska och främlingsfientliga.

Advertisements

4 thoughts on “Betyg på DN Debatt 4 dec: 8/10

  1. Hej och tack för en bra blogg. Läser den med intresse och hoppas också att dn debatt gör det så att kvaliteten kan höjas på debattartiklarna:). Hade dock synpunkter på ditt betyg på denna. Får se om min argumentation håller. För det första så verkar det finnas rätt så gedigen forskning som redan visar det de försöker belägga. Se detta inlägg på politologerna: https://politologerna.wordpress.com/2014/09/26/ar-sverigedemokraternas-valjare-protestrostare/ . Det borde ha tagit med att de har stöd från annan forskning också.

    Jag tycker vidare de borde försökt relatera graden av främlingsfientlighet och intolerans internationellt. Vad jag har förstått (nu har jag tyvärr ingen referens) så kommer Sverige ofta väl ut internationellt i undersökningar om tolerans. Jag har hört flera ekonomer som argumenterat för att det stora utanförskapet för invandrare som finns i Sverige inte beror på rasism utan strukturella problem på arbetsmarknaden hänvisa till den typen av studier och då kommer Sverige väl ut. Så det skulle vara intressant att få en känsla för om det kan betecknas som ”extremt” även internationellt.

    Till sist så drar de slutsatsen att ”inför riksdagsvalet 2014 uppmanade Carl Bildt alla ”anständiga medborgare” att inte lägga sin röst på SD och de resultat som redovisats här understryker riktigheten i den uppmaningen”
    Jag förstår inte hur man utifrån den deskriptiva analys de presenterat kan komma fram till den normativa slutsatsen att man, som jag tolkar det i alla fall, inte ska ge SD något politiskt inflytande.

    Framförallt den sista punkten göra att jag tycker att artikeln inte förtjänar så högt betyg.

    Gilla

  2. Hej Lars! Tack! 🙂 Och tack för dina intressanta kommentarer. Här är mina svar:

    1) Jag länkar till den bloggposten i min artikel. Dock håller jag med om att de borde varit bättre på att referera till tidigare forskning. Jag skriver om ämnet mer principiellt i min senaste bloggpost: https://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/12/08/betyg-pa-dn-debatt-8-dec-810/

    I just det här fallet är det på ett sätt lite mindre allvarligt än i andra fall att författarna inte nämner annan forskning på området, eftersom all evidens tycks peka i samma riktning som deras studie. Men de borde ändå beskrivit forskningsläget på något sätt.

    2) Man kunde ha gjort det, men jag ser det inte som något problem att man inte gjorde det. Avsikten är trots allt att jämföra Sverigedemokraternas väljare med andra partiers väljare, inte att jämföra olika länder med varandra. Enligt grafen i den här artikeln är dock motståndet mot invandring mindre i Sverige än i andra länder, något som torde korrelera med (om än ej vara identisk med, naturligtvis) rasism:

    http://www.economist.com/news/britain/21627666-britons-views-immigration-are-perplexing-blend-myth-and-reality-melting-pot

    3) Jag håller med om att deras resonemang i det stycket är tveksamt. Jag påpekar det också längst ner i min artikel:

    ”Eftersom undersökningen endast behandlar SD:s väljare, snarare än dess företrädare eller medlemmar, så det är oklart om man verkligen slutsatsen att SD är ett extremistiskt parti på basis av undersökningen. Om partier i allmänhet skulle identifieras med sina väljare skulle ju t ex Moderaterna ha blivit mindre främlingsfientliga efter valet, eftersom en del väljare författarna betecknar som främlingsfientliga gått till SD (se tredje stycket där man refererar till denna artikel), trots att deras migrationspolitik inte förändrats. Jag tror inte att det är konsensusuppfattningen. Man skulle därför ha velat ha mer argument för att den här undersökningen visar att SD (i motsats till SD:s väljare) är extremistiska och främlingsfientliga.”

    Jag håller även med om att stycket du nämner är den främsta svagheten i texten.

    Man ska emellertid komma ihåg att en åtta inte innebär att artikeln är perfekt: tvärtom har jag haft kritik mot alla de artiklar som fått det betyget. Betygsättningen har dock, som jag påpekar i min artikel om den ( https://dndebattbetyg.wordpress.com/2014/10/03/betygsattning/ ) ett subjektivt element och det går att argumentera för att artikeln borde fått ett annat betyg.

    Gilla

  3. Tack för svar och referensen i senare inlägg :). Hade missat länken till den artikeln i din blogg.
    Om man då bortser från det sista stycket så kan man fundera på vad artikeln bidrar med. Det kanske inte innehåller några större argumentationsfel, de redovisar helt enkelt bara sin forskning. Artikeln är ju relevant i den bemärkelsen att många säger att rösterna för Sverigedemokraterna är så kallade proteströster, utan att visa belägg för sådant påstående. Men det hade kunnat motbevisas till viss del av befintlig forskning om man ska lita på politilogernas inlägg. Det denna artikel visar är att uttalanden om så kallade proteströster verkar vara falskt även i Sverige. Jag tycker helt enkelt att debattartikeln blir lite tunn i sin bevisföring när tidigare forskning utelämnas och sämre på grund av den svaga argumentationen i det stycket vi talat om. Hade tidigare forskning inte visat de dom hävdar så hade såklart artikeln blivit mycket mer relevant i sitt nuvarande utseende.

    Skillnaden mot den senare artikeln där du påtalar detta (om indexfonder) är ju att de försöker kvantifiera kostnaden av detta problem. ”För samtliga sparare i Sverigefonder motsvarar det som mest 5 miljarder kronor per år” Det gör att deras miss att utlämna tidigare forskning räddar relevansen i artikeln tycker jag.

    Jag förstår att betygsättningen är svår. Jag tänkte kanske att det var som när italiensk press betygsätter fotbollspelare. Det är väl bara Maradona (och kanske någon till) som fått en 10:a :).

    Tack för det arbete du gör och jag hoppas dn debatt och svd opinion läser dina betygsättningar 🙂

    Gilla

  4. Haha! Roligt att du tog upp det där med Maradona – har tänkt på det också. Och jag har faktiskt inte satt någon tia än. 😉 (Däremot tre nior.)

    Jag har märkt att det finns lite olika ”genrer” på DN Debatt. (Eventuellt borde DN Debatt självt skilja explicit på dessa genrer, så att det blev mer uppenbart hur man ska läsa texterna.) Den klassiska debattartikeln är den vanligaste genren. En annan genre är partiers presentationer av sin politik (dessa är ofta inte särskilt argumenterande, utan består mer av rader av förslag blandat med högstämd retorik.) Ytterligare en genre är den den här artikeln är ett exempel på; nämligen presentation av en rapport.

    Det är inte lätt att skapa en betygsättning som bedömer artiklar ur alla dessa genrer rättvist. Jag utgår i betygsättningen från att artiklarna på DN Debatt ska vara argumenterande, vilket gör att de artiklar som inte innehåller så mycket argument (som den andra genren) tenderar att få låga betyg. Den tredje genren tenderar däremot att få höga betyg, eftersom dessa artiklar tenderar att ha täckning för sina påståenden i rapporten. Möjligen kan man se det som ”orättvist”.

    Möjligen skulle man därför ha genrespecifik betygsättning, men det har den nackdelen att det kan vara svårt att definiera vilken genre vissa artiklar tillhör. Jag tror att jag tills vidare ska hålla mig till detta system, men det är värt att betona återigen att den som vill få en god uppfattning om argumentationsnivån i en given artikel måste läsa mina kommentarer och inte enbart titta på betyget.

    Tack för dina intressanta kommentarer och för ditt beröm! 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s