Betyg på DN Debatt 5 dec: 4/10

gårdagens DN Debatt skrev tre fd KD-politiker och en fd C-politiker ett inlägg i den migrations- och integrationspolitiska debatten. Artikeln betitlades ”Så kan vi göra upp med SD om migrationspolitiken” av DN Debatt – en rubrik som kritiserades hårt av bl a Dagens Industris PM Nilsson:

DN Debatts falska rubriker är ett samhällsproblem. Denna text föreslår inte att ”göra upp” med SD”, skriver han på Twitter.

Men PM Nilsson är inte den enda som riktar kritik mot DN i dag:

Är det bara jag eller saknar rubriken på dagens DN Debatt helt och hållet täckning i texten?”, twittrar juristen och medieprofilen Mårten Schultz.

Nils Öhman, chef för DN Debatt, slår ifrån sig kritiken från PM Nilsson.

Även om debattörerna inte konkret föreslår en uppgörelse med SD anser Nils Öhman att rubriken speglar andemeningen och essensen i texten.

– De skriver att man inte ska isolera SD. Vår tolkning är att man, i direkta samtal eller genom att formulera politik så att man får med sig SD, på något sätt bör göra upp med SD. Exakt hur det ska gå till skriver debattörerna inte, säger Nils Öhman.

Huvuddelen av artikeln handlar om olika konkreta förslag på förändringar av migrations- och integrationspolitiken. I dessa delar nämns SD inte alls. I början av artikeln nämner man däremot SD på några ställen. Den mening som Öhman refererar till lyder som följer:

Vi anser att partierna bör kunna samtala med Sverigedemokraterna; nuvarande isoleringsstrategi kan faktiskt till och med vara kontraproduktiv.

Eftersom man tar avstånd från SD på andra ställen (t ex säger man ”[v]i kan aldrig acceptera Sverigedemokraternas människosyn och fördomsfulla attityd mot invandrare”), eftersom man inte följer upp denna mening på något sätt och eftersom huvuddelen av artikeln alltså handlar om andra saker, så håller jag med PM Nilsson om att rubriken är missvisande. Man kan vidare ifrågasätta om det är rimligt att DN Debatt sätter rubriken själva, givet hur stor betydelse rubriken har för läsningen av artikeln. Enligt min åsikt bör rubriken ha författarnas samtycke.

PM Nilsson gör, vidare, en mer allmän anmärkning som är värd att citera:

PM Nilsson ger inte mycket för Nils Öhmans argument.

[S]å här gör DN Debatt hela tiden, särskilt om det har med migration och SD att göra, säger han och tillägger:

– De vet ju hur det är, fixar man en bra rubrik så flyger det på Twitter. Jag har satt tusentals rubriker på debattexter och säkert gjort mig skyldig till att spetsa till andemeningen men aldrig med falska citat och sätt som direkt förvrider det som skribenten vill stå för.

Och du tycker att detta är ett samhällsproblem?

– Detta är en väldigt stor debattsida och när andra medier går vidare på vad som står på DN Debatt är det just rubriken man går vidare på. Särskilt när den är satt inom citattecken. Då uppfattar alla det som något som står i texten. Det gör att det är DN debatt som säger vad som står i texten och inte debattören.

– Det är ett samhällsproblem och så tycker jag inte att seriösa debattredaktioner ska agera.

Jag håller med om att det är stor vikt att rubrikerna på debattartiklar inte är missvisande. Vidare håller jag med om att om DN Debatt har kvalitetsproblem i det ena eller andra avseendet, så kan det betecknas som ett samhällsproblem. Det är i själva verket en utgångspunkt för den här bloggen.

Åter till själva debattartikeln. I viss mån har författarna själva bjudit in till dessa feltolkningar genom att vara så oklara vad gäller förhållandet till Sverigedemokraterna. Eftersom ämnet är så laddat borde de varit noggrannare med hur de uttryckte sig på denna punkt.

Vidare är ett annat problem att en central uppgift inte härrör från tillförlitliga källor, något som uppmärksammats av Aftonbladet. Det är svårt att förstå hur man kan vara så slarvig vad gäller sådana här saker, inte minst eftersom man borde veta att ens uppgifter kommer granskas noga av politiska motståndare. Istället borde man ha använt sig av tillförlitliga och tydligt refererade källor.

Artikeln innehåller även i övrigt en del problem även om den senare delen är ganska välstrukturerad och innehåller konkreta förslag. Sammanlagt får den betyget 4/10.


I första stycket skriver man som följer:

Sverige, med två procent av EU:s befolkning, tar emot 15 procent av de till EU ankommande flyktingarna.

Detta hittar jag ingen uppgift på.

Vidare:

Under tioårsperioden 2004 och 2013 beviljades cirka 500.000 asylsökande och anhöriga uppehållstillstånd i Sverige. Det motsvarar cirka 33 genomsnittskommuner. Av dess var 160.000 asylsökande och 340.000 anhöriga. Av den senare gruppen var knappt 70.000 anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande.

Mina länkar. Dessa uppgifter tycks vid en snabb översikt stämma i runda slängar. Däremot har jag inte hittat några uppgifter som stödjer den sista meningen. Man skulle här velat haft en klar definition av vad som menas med ”flyktingar och andra skyddsbehövande” och hur de enligt författarna skiljer sig från övriga asylsökande.

Vidare:

Trots migrations- och integrationspolitikens brister är det tyst från samtliga partier utom från Sverigedemokraterna. Ständigt upprepar de andra partierna vår humanitära plikt och vår önskan att göra maximalt, utan att beakta uppenbara problem och utan att formulera en ansvarsfull och humanitär flyktingmottagning.

Min fetstil. Det är knappast tyst i migrations- och integrationsfrågorna. Däremot går de flesta inlägg på tvärs med de författarna föreslår, men det är en annan sak.

Vidare:

Enda undantag: en moderat partimotion om begränsning av anhöriginvandring.

Det torde vara den här motionen man talar om.

Vidare:

Om Sverige i högre grad vill framstå som reell humanitär stormakt bör vi bereda större plats åt så kallade ”kvotflyktingar” som i åratal vistats i UNHCR:s många flyktingläger. Av dessa tar vi emot 1 900 per år, bara en bråkdel av alla flyktingar som kommer till Sverige.

Min länk. Uppgiften stämmer.

Vidare:

Norge har minskat antalet asylsökningar genom att förklara vissa kategorier som omedelbart avslagbara med hänvisning till säkerheten i deras hemland. EU-landet Tyskland gör på samma sätt.

Per Gudmundsson gör liknande påståenden i SvD och Amnesty ifrågasätter inte uppgifterna i sin kritiska replik, så man har anledning att tro att detta är sant.

Vidare:

Den som söker asyl utan ID-handlingar eller på falska grunder är inte sällan offer för kriminella människosmugglare. På grund av övermäktigt tryck och/eller rådande praxis accepterar Migrationsverket i stor utsträckning den berättelse som den asylsökande ger. Den prövning som görs med verkets begränsade resurser är otillräcklig. Göteborgsforskaren Rodney Åsberg beskriver i en rapport hur en del av påstått förföljda unga flyktingar i själva verket är jordägare utan giltiga asylskäl.

Vidare har en stor andel av ensamkommande flyktingbarn kommit som asylsökande till den svenska gränsen med hjälp av smugglare till vilka familjen betalat i storleksordningen över 100.000 kronor. År 2013 sökte cirka 4.000 ­ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige. Det är mest i hela EU. Enligt prognosen beräknas 8.000 ensamkommande barn söka asyl under 2015.

Mina länkar. Dessa uppgifter tycks stämma (dock ska noteras att länken säger att Sverige tog emot flest ensamkommande flyktingbarn under 2012 snarare än under 2013).

I övrigt innehåller detta avsnitt emellertid flera problem. För det första så skriver Aftonbladet som följer om den rapport som hänvisas till:

[Rodney Åsberg] vill inte visa sina påstådda studier som uppges visa att Migrationsverket ger asyl åt människor utan asylskäl.

– De studierna visar samma sak som jag resonerar om nu.

Men jag skulle gärna ta del av den vetenskapliga grund du bygger slutsatsen på. Var kan jag hitta dina studier?

– Det är bättre att vi för ett resonemang. Det hörs på din röst att du kommer feltolka dem.

Åsberg säger dock att han ska mejla studierna till Aftonbladet senare.

Man är onekligen benägen att hålla med migrationsrättsjuristen Viktor Banke, som ”anser att det är anmärkningsvärt att DN-debattörerna inte är tydligare”:

– Jag känner inte till mycket om Rodney Åsberg, men det är märkligt att det inte står vilken forskning som hänvisas till.

Detta belyser det stående problemet att det saknas ordentliga källhänvisningar i DN Debatts artiklar. Detta system fungerar bevisligen inte och borde överges. Istället borde alla faktauppgifter stödjas med källor, såsom man gör på Wikipedia. Detta är något jag kommer återkomma till.

Ett annat problem med ovan citerade stycke är kommentarerna om flyktingsmugglare. Konsensus tycks vara att många asylsökande kommer hit med hjälp av flyktingsmugglare. Av detta följer emellertid inte att dessa asylsökande inte har asylskäl, vilket man lätt kan få intryck av i ovanstående stycke (om de inte vill antyda det, är kommentaren om flyktingsmugglare helt enkelt irrelevant). Argumentationen är på denna punkt rörig.

Vidare skriver man:

Anhöriginvandring. I alliansens och Miljöpartiets uppgörelse om anhöriginvandring (som Socialdemokraterna nu anslutit sig till) ingår att de som kommit till Sverige ska klara sin egen försörjning. Innan hans eller hennes anhöriga får komma hit. Överenskommelsen undantar barnfamiljer, flyktingar som kommit hit genom Genevekonventionen och ensamma flyktingbarn. Det har visat sig att mindre än en procent av fallen beviljas återförening med uppfyllda försörjningskrav. På denna punkt bör Sverige skärpa försörjningskravet. En något senare återförening kan därigenom ske med bättre framtidsförutsättningar.

Min fetstil. Denna siffra återkommer i flera opinionsartiklar. Däremot har jag inte lyckats hitta någon officiell källa som stöder den.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s