Betyg på DN Debatt 30 dec: 4/10

dagens DN Debatt skriver tre företrädare för akademikerfackförbundet Saco att man måste satsa på kvalitet snarare än kvantitet i högskolan. Argumentationen fokuserar i första hand på att kvaliteten sjunkit i högskolan. Här ger man en del argument, men borde varit mer utförlig. Bland annat borde man ha jämfört den svenska högskoleutbildningen med hur det ser ut i andra länder. Man borde också ha gjort en mycket noggrannare historisk genomgång av hur utgifterna per student utvecklats, hur många lärarledda timmar studenterna fick förr om åren, etc.

Vidare är en stor brist i artikeln att man inte med ett ord kommenterar arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade. Författarna föreslår de facto att högskolan inte ska expandera, men för att avgöra om det är rimligt måste man naturligtvis veta huruvida vi behöver fler högskoleutbildade eller inte.

Både regeringen och Alliansen har föreslagit ett ökat antal platser på en rad utbildningar inom bristyrken inom utbildning och vård (se denna text om regeringens budget samt Alliansens budgetmotion, s. 36). Motsätter sig författarna dessa planer? I så fall hade man velat se argument mot konsensuspositionen att det råder brist på utbildad personal inom dessa sektorer.

Att man fullständigt negligerar denna viktiga fråga är en stor brist hos artikeln, men den innehåller även en hel del andra problem (se nedan). Inte minst saknas evidens på en rad punkter. Betyget blir 4/10.


Författarna skriver:

Kvantiteten har länge fått gå före kvaliteten i högskolan. Varken den förkastade budgeten eller den som riksdagen antog ändrar den bilden. Samtidigt som urholkningen av högskolan fortsätter finns det ett politiskt tryck på fler utbildningsplatser. Men ensidiga satsningar på fler platser gynnar varken samhället, högskolorna eller de studenter som får utbildning av tvivelaktig kvalitet.

Regeringens budget satsade både på särskilda kvalitetsanslag (125 mkr) och ökat antal utbildningsplatser (383 mkr); se även budgetpropositionen, s. 42. Alliansen tycks satsa mer ensidigt på ökat antal platser, men menar sig ha gjort ”betydande satsningar för att öka kvaliteten i högskoleutbildningarna” under sin regeringstid (s. 36 i deras budgetmotion).

Vidare:

I studenter räknat byggdes högskolan upp i snabb takt under 1990-talet då antalet studenter fördubblades [se s. 37 i länk]. Det senaste läsåret fanns det ungefär 415.000 registrerade högskolestudenter [s. 3]. Vid 24 års ålder har drygt 40 procent påbörjat högskoleutbildning och bland 29-åringarna är det nästan hälften.

Mina länkar. Uppgifterna verkar i stora drag stämma (med reservation för att författarna kan ha haft tillgång till nyare uppgifter än jag hittat).

Vidare:

Kvaliteten på högskolan är i dag ifrågasatt. Den tveksamma kvaliteten syns bland annat i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar, där nästan var femte utbildning underkändes.

Min länk. Det stämmer, men säger inte så mycket eftersom detta i princip skulle kunna bero på att bedömningen är hård snarare än på att utbildningarna är dåliga. Internationella jämförelser hade varit mer informativa.

Vidare:

En bidragande orsak till den bristande kvaliteten kan vara att antalet studenter har ökat snabbare än resurserna tillåter. Dessutom har det skett en urholkning av resurserna, då ersättningsbeloppen inte räknas upp med de faktiska kostnadsökningarna och dessutom minskas genom ett produktivitetsavdrag [s. 188].

Min länk. Vad som avses med att ”ersättningsbeloppen inte räknas upp med de faktiska kostnadsökningarna” är jag inte säker på men misstänker att ersättningsbeloppen (innan produktivitetsavdraget räknats med) räknas upp med inflationen, men att de faktiska kostnadsökningarna för högskolan är högre. Hursomhelst borde den här sortens allmänna regler för statlig verksamhet finnas lätt tillgänglig på något ställe. Det är lätt att få tag på t ex statliga utredningar på nätet, men svårare att få tag på den här sortens grundläggande information. Kanske kunde staten betala någon eller några för att skriva Wikipediaartiklar som informerade om statens verksamhet?

Vidare:

Samtidigt visar IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) att utbyggnaden av högskolan medfört sämre studentkvalitet [s. 267]. Detta är en naturlig följd av att övergången till högre studier redan är hög bland ungdomar i de högsta betygsintervallen.

Min länk.

Vidare:

Lärarna måste lägga allt mer tid på att hjälpa studenterna genom utbildningarna vilket tar resurser från övrig undervisning.

Detta ger man ingen evidens för, och jag har heller inte sett någon undersökning som stödjer detta påstående.

Vidare:

Ökad genomströmning ger mer resurser till högskolan. Dagens resurssystem ger tyvärr incitament till högskolorna att godkänna studenter som inte når upp till kraven för godkänt.

Detta är en mycket vanlig kritik.

Vidare:

Högskolelärarna lägger ner mycket tid och engagemang för att kompensera för den sjunkande studentkvaliteten och de urholkade resurserna. Konsekvensen blir mindre tid för egen forskning.

Jag hittar ingen evidens för det och tror inte att det gjorts någon undersökning om detta. Det låter inte alls självklart att så är fallet för mig.

Vidare:

Andelen disputerade lärare vid högskolorna varierar också mellan 40 procent och 80 procent [handlar snarare om 41-66 % enligt denna länk], vilket kan innebära att vissa högskolor kan ha problem att forsknings­anknyta sin utbildning. Samtidigt är en av tre högskolelärare tidsbegränsat anställd [s. 10], vilket är avsevärt högre än i många andra yrken.

Uteblivna satsningar på personalen slår självklart igenom på högskoleutbildningens kvalitet. Det blir fler storföreläsningar, färre lärarledda lektioner och mindre handledning under uppsatsskrivandet.

Mina länkar. Problemet med dessa två stycken är att det inte finns någon koppling mellan att många lärare är odisputerade och/eller tidsbegränsat anställda och fler storföreläsningar, färre lärarledda lektioner och mindre handledning under uppsatsskrivandet. Notera även att det är något ironiskt att man ser det som ett problem att för få lärare är disputerade, då man argumenterar för att man inte behöver expandera utbildningen.

Vidare:

[Högskoleutbildning] utvecklar…individen och ger högre löneinkomst [s. 5], mindre risk för arbetslöshet och bättre hälsa.

Mina länkar. Det stämmer att högskoleutbildade har högre lön, har lägre arbetslöshet och har bättre hälsa, men samtidigt finns det olika teorier om detta beror på (se detta inlägg för en diskussion om detta). Det är inte säkert att utbildning orsakar dessa egenskaper bara för att den korrelerar med dem. Det kan också vara så att korrelationen beror på en gemensam tredje orsak – t ex hög intelligens och god självdisciplin – som både gör människor mer benägna att utbilda sig och som dessutom har diverse andra positiva effekter. Detta är en hypotes som ofta glöms bort i utbildningsdebatten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s