Checklista för debattartiklar

Många klagar på nivån på den politiska debatten, men dessvärre lyser konkreta förslag om hur man kan höja den oftast med sin frånvaro. Jag har tidigare gett två sådana konkreta förslag – att politiska debatter i TV bör analyseras av filosofer snarare än retoriker, och att alla faktapåståenden i debattartiklar bör stödjas med länkade källor. Låt mig nu ge ytterligare ett sådant konkret förslag, nämligen att opinionsforum som DN Debatt, SvD Brännpunkt, Aftonbladet Debatt, Expressen Debatt, SvT Opinion, m fl, bör ha en checklista som specificerar hur debattartiklarna ska se ut. En sådan checklista torde kunna göra mycket för att höja kvalitén på den politiska debatten. Här är ett exempel på hur den skulle kunna se ut:

  • Är alla faktapåståenden korrekta?
  • Ger man evidens, stödda av källor, till alla faktapåståenden?
  • Är alla argument giltiga? (Dvs de är inte logiska felslut.)
  • Har alla viktiga motargument bemötts?
  • Är artikeln tillräckligt konkret? (Många artiklar innehåller dessvärre många vaga och retoriska passager.)
  • Är argumentsstrukturen tydlig och lätt att följa för läsaren?
  • Håller sig författarna till att argumentera för sin tes, eller tar man även upp diverse frågor som är irrelevanta för den?
  • Är artikeln välskriven från språklig synvinkel? (Detta är viktigt, eftersom det är svårare att se argumentationsstrukturen i illa skrivna artiklar, såsom Alliansens debattartikel från den 9 december.)
  • Är artikeln fri från personangrepp och annan form av hätsk argumentation?
  • Har författarna gett läsarna tillräckligt mycket bakgrundsinformation, så att argumentationen går att följa?
  • Karakteriseras artikeln av en ärlig vilja att nå fram till vad som är den bästa ståndpunkten i frågan, eller innehåller den snarare mest retoriskt käbbel?

Denna checklista är inspirerad dels av olika checklistor för argumenterande artiklar som står att finna på diverse universitetshemsidor, och dels av mina egna erfarenheter av att ha analyserat artiklarna på DN Debatt. Exakt hur checklistan ska se ut kan dock diskuteras. Det är t ex mycket möjligt att jag glömt någon viktig punkt.

Allra helst borde journalister och akademiker utarbeta en sådan här checklista tillsammans. Det hela kunde t ex samordnas av Pressombudsmannen och involvera chefredaktörer, debattredaktörer, filosofer, statsvetare, m fl. Om den arbetades fram på det sättet, och infördes samtidigt av flera stora medier, tror jag att den skulle få stor legitimitet.

Ett skäl till att checklistan förmodligen skulle förbättra kvalitén på debattartiklarna är att det helt enkelt är svårt även för de författare som vill skriva en tydlig och ärlig debattartikel att komma ihåg alla de aspekter som listas ovan. Wikipedia fångar denna poäng med checklistor väl:

A checklist is a type of informational job aid used to reduce failure by compensating for potential limits of human memory and attention. It helps to ensure consistency and completeness in carrying out a task.

Ett annat skäl har inte så mycket att göra med debattörernas kognitiva begränsningar utan snarare med att de inte är tillräckligt motiverade att skriva tydliga och ärliga debattartiklar. Om tidningarna gjorde klart att artiklar som inte levde upp till de krav checklistan specificerar inte skulle ha särskilt stor chans att publiceras skulle det tvinga artikelförfattarna att skärpa sig.

För att göra denna motivationsaspekt så stark som möjligt borde checklistan publiceras väl synlig på alla debattsajter, så att läsarna kunde utvärdera debattartiklarna utifrån checklistan. Om så skedde skulle också debattredaktörerna hållas ansvariga om de publicerade en artikel som inte levde upp till checklistans krav.

Inte minst höga politiker får ibland undermåliga artiklar publicerade enbart på grund av sitt namn (se bl a Åsa Linderborgs artikel om två artiklar av Alice Bah Kuhnke respektive Håkan Juholt). Denna checklista skulle kunna bli ett sätt att se till att även deras artiklar håller en acceptabel standard.

Ett problem med dagens debattklimat är nämligen att alla debattforum vill publicera viktiga utspel av politiker. Det torde göra att tidningarna har incitament att publicera även undermåliga politikerartiklar, eftersom de vet att om inte de gör det, så kommer något annat forum att göra det. Detta skapar ett ”race to the bottom”. För att vända det krävs det antingen att alla större medier anammar checklistans stränga kvalitetskrav, eller att de medier som inte gör det utdefinieras såsom oseriösa.

De stora opinionsforumen fyller en viktig funktion som förmedlare av åsikter och argument. Samtidigt skulle de, menar jag, kunna fylla den funktionen mycket bättre med relativt enkla medel, som denna checklista. Om den infördes och började följas skulle det sannolikt göra mycket för att stärka det rationalistiska etos i politiken som jag talat om tidigare. Förhoppningsvis kan det även bidra till att öka respekten för de forum som anammat checklistan. I så fall skulle det ligga i deras direkta intresse att införa den.

Annonser

5 thoughts on “Checklista för debattartiklar

  1. Ja, jag har haft lite kontakt med dem. Vad gäller debattartikel har jag skrivit en artikel som kommer publiceras i det finlandssvenska magasinet Ikaros. Vi får se hur det blir med ytterligare artiklar.

    Gilla

  2. Hej,

    Intressant lista.

    Det finns några delar på checklistan jag själv spontant hade både förväntat mig eller som jag själv hai min egna kommunikationslista.

    Du pratar om evidens, men evidens kan finnas på olika abstraktionsniåver.

    Ett exempel: Det är viktigt för en individ att vara utbildad för att få jobb. Samtidigt har det visat sig att hög utbildning på fler individer i samhället inte har minskat arbetslösheten.

    Är det individvariabeln utbildning eller makrovabiabeln arbetslöshet de talar om. SACOs rapportering kring överutbildning visar på denna problematik. Rätt distribution i utbildningen i relation till arbetsmarknaden på kort och lång sikt. Med utbyggnaden av regionala högskolor från mitten av 90-talet och framåt har inte varit någon universiallösning för minskad arbetslöshet. Samtidigt är kausala samband svåra att dra eftersom vi inte vet hur arbetslösheten sett ut om vi inte byggt ut högskolorna. Men vi vet att arbetslösheten inte sjunktig något radikalt under perioden. Hur lång tids återkoppling man ska ha i en ”tidsserieanalys” är också utifrån mitt perspektiv svårt att avgöra.

    Till detta kommer att väldigt många förslag som kommer upp i ett debattinlägg kräver långtgående förändrar i lagstiftning samt förändringar av regelver vid själva implementeringen i t.ex. förvaltning ute hos en myndighet. Är det ens möjligt att tekniskt genomföra? Förslag behöver inte bara ta upp själva förslaget utan även addresera andra problemställningar.

    Ett konkret sådant exempel i dagarna är att Skatteverket har sagt att skattetabellerna för 2015 gäller för hela året. Det medför att det inte går att uppdatera statlig skatt i vårbudgeten 2015 även om regeringen Löfven skulle vilja.

    Angående din punkt ”Är artikeln välskriven… ” :

    När jag själv läser text (inte bara debattartiklar) så handlar det om den är öppet formulerad eller slutet formulerad. En fråga kan innehålla många slutna påståenden (vilket till viss del gör den ledande), men en fråga så kan den innehålla ett öppet perspektiv, Detta gäller både själva påstående som är inkluderade i frågan men också.

    Exempel:
    Är Sveriges ökande inkomstspridning ett problem för den ekonomiska utvecklingen?

    Detta ämne tog du i ditt inlägg kring värdering av fakta, och faktadiskussionen i sig själv, även om du inte gjorde det ur ett retoriskt perspektiv. I exemplet ovan så är t.ex. ökande inkomstspridning ett felaktigt påstående angående svensk ekonomi eftersom Gini-koefficienten inte förändrats något nämvärt sedan 2007.

    Det finns en premiss i själva frågan som inte skulle klara en vetensaplig hypotesprövning med utgångspunkt i gini-koefficienten.

    Ett annat viktigt språkligt perspektiv handlar om huruvida texten överensstämmer med andra texter från samma avsändare. Det gäller även metodiken utifrån hur avsändaren bygger upp sin argumentation. Använder avsändaren en metodik som samma avsändare i andra sammanhang brukar kritisera? Ja, då tappar hela texten trovärdighet. En metod kan inte ena sekunden leda till ett resultat man gillar, medan samma metod i nästa sammanhang kritiseras utifrån endast metodisk perspektiv. Min slutsats är att det finns mycket information i ett avständarens budskap, inte sällan kontradiktioner de själva inte tänker på.

    Detta tangerar delar som om jag bedömer dig rätt kan återfinnas i din sista punkt på checklistan.

    Rent allmänt använder jag en egenhändigt ihopsatt kommunikationsmodell som bygger på tre andra modeller.

    Modell 1.
    Åsa Coey – Fantastiska Samtal-Fantastiska resultat.

    Man befinner sig i olika rum med olika abstraktion/kvalité i kommunikationen.

    1. Artighetsrummet — Monolog, association
    2. Åsiktsrummet — Debatt, diskussion
    3. Tankerummet — Dialog, reflektion
    4. Möjlighetsrummet — metalog.

    Modell 2.
    4 enkla frågor. Går det lätt att identifiera?
    Vad sägs?
    Hur sägs det?
    Vem säger det?
    Varför sägs det?

    Modell 3
    Mer klassisk retorik, Denna modell kopplas alltid ihop med ett tankemönster från kognitionsvetenskap. ”Knowledge in the head vs knowledge in the environment”.
    Avsändare, budskap, mottagare samt medium.

    Gilla

  3. Intressanta synpunkter och checklistor! Min checklista var ganska snabbt hopplockad och kan helt säkert förbättras. Viktigt att den är enkel och användbar. Som sagt borde en grupp experter komma fram till en bra checklista tillsammans.

    Liked by 1 person

    • Hej,

      Har du gjort något nytt försök att skapa en checklista som inte bara kontrollerar i en dimension utan flera, som också rör sig över flera olika nivåer (abstraktioner) från det teoretiska till det praktiska genomförandet?

      DN-debatt har numera mycket ofta ”numrerade listor” men tyvärr inte har kvalitén i det som står blivit så mycket bättre.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s