Oenighet om fakta eller värderingar?

Om två personer är oense om en viss policy – hårdare straff, lägre skatter, vinster i välfärden, etc – kan det antingen bero på att de har olika värderingar eller mål, å ena sidan, eller på att de har olika trosföreställningar om hur vi bäst uppnår våra mål, å den andra. T ex skulle olika åsikter om skattepolitiken kunna förklaras med att den ene anser att frihet är viktigare än jämlikhet, medan den andra tycker det omvända, men det skulle också kunna förklaras med att den ene anser lägre skatter är ett effektivare sätt att nå ett gemensamt mål (som högre BNP), medan den andre inte gör det.

Politisk oenighet beror helt klart både på oenighet om fakta och oenighet om värderingar, men den traditionella synen torde vara att oenighet om värderingar är den viktigaste förklaringsfaktorn. Vi får således följande bild:

Fakta-värderingar

Denna bild skulle kunna användas som ett argument mot den rationalistiska syn på politik som jag pläderar för på den här bloggen, om man till den lägger premissen att grundläggande värderingsfrågor inte kan lösas med hjälp av rationell argumentation.

Som jag tidigare skrivit anser jag förvisso att detta är falskt, men samtidigt är jag benägen att acceptera den svagare tesen att faktafrågor generellt sett är lättare att lösa med hjälp av rationell argumentation än värdefrågor är. Således är det relevant för mig att diskutera i hur hög grad politisk oenighet beror på oenighet om fakta respektive oenighet om värderingar.

Den traditionella bilden av politisk oenighet som huvudsakligen beroende på oenighet om värderingar har ifrågasatts på senare tid av bl a filosofen Michael Huemer (som även nämndes i denna bloggpost) och journalisten Robert Wright. Huemer argumenterar som följer:

People who disagree about the justice of capital punishment also tend to disagree about the non-moral facts about capital punishment. Those who support capital punishment are much more likely to believe that it has a deterrent effect, and that few innocent people have been executed. Those who oppose capital punishment tend to believe that it does not have a deterrent effect, and that many innocent people have been executed. Those are factual questions, and my moral values should not have any effect on what I think about those factual questions. Whether capital punishment deters criminals is to be determined by examining statistical evidence and scientific studies on the subject—not by appealing to our beliefs about the nature of justice. Of course, it may be that my moral values affect my beliefs about those factual questions because I am irrational—that would be consistent with the theory put forward in this paper.

Similarly, people who support gun control generally believe that gun control laws significantly reduce violent crime. Those who oppose gun control generally believe that gun control laws do not significantly reduce violent crime, and even that they increase violent crime. This, too, is a factual question, and one cannot determine what effect gun control laws have on crime by appealing to one’s moral beliefs.

As a final example, socialists tend to blame capitalism for the poverty of the Third World; but supporters of capitalism typically view capitalism as the solution to Third World poverty. Once again, this is a factual issue, which cannot be solved by appeal to moral beliefs.

Are there some differences of fundamental values? Probably. Are some political disagreements due to moral disagreements? Almost certainly (affirmative action and abortion are good candidates). Nevertheless, the point is that many political disagreements are factual disagreements and cannot be explained—without invoking a hypothesis of irrationality—by appeal to moral disagreements.

Huemer och Wright förespråkar således följande bild:

Fakta-värderingar 2

Ett ytterligare argument man kan ge för denna bild är att många föregivna värderingsoenigheter åtminstone delvis kan ses som oenighet om fakta. De som menar att frihet är viktigare än jämlikhet, eller vice versa, gör t ex typiskt sett det åtminstone delvis för att de tror att en sådan ranking av dessa värden har diverse goda effekter. Detta beror i sin tur på att de har en viss bild av eller teori om hur människan och samhället fungerar – en teori som kan testas empiriskt.

Ett viktigt motargument mot denna bild är emellertid följande. Det förefaller föreligga en ganska stark korrelation mellan vissa grundläggande värderingar eller preferenser och politiska åsikter. T ex har det visat sig finnas en stark korrelation mellan känslighet för motbjudande bilder och benägenhet att rösta konservativt i USA. Detta skulle kunna tas till intäkt för att politisk oenighet trots allt framförallt beror på skilda värderingar eller preferenser, snarare än på på oenighet om fakta.

Andra psykologiska studier har emellertid visat hur otroligt benägna vi är att använda motivated reasoning –  att tolka fakta så att de stöder våra värderingar. En alternativ tolkning är därför att vi blir oense om fakta därför att vi har olika värderingar. Detta gör att den som gillar jämlikhet är benägen att tro att omfördelningspolitik har en massa positiva effekter, medan den som föredrar frihet är benägen att tro att jämlikhet snarare har en massa negativa effekter. Vi får således följande bild:

Fakta-värderingar 3

Enligt denna bild finns så är det alltså inte så att värderingsskillnader i första hand orsakar politiska skillnader direkt. Istället orsakar de dem primärt indirekt, genom att orsaka oenighet om faktafrågor.

Jag tror att denna bild i grova drag stämmer, även om jag inte inbillar mig att jag lyckats ge konklusiv evidens för det i denna korta bloggpost. Om den stämmer, så beror politisk oenighet i vilket fall i sista hand i stor utsträckning på oenighet om fakta, vilket torde göra att finns stora möjligheter att avgöra politiska strider med hjälp av vetenskapen. Noggranna empiriska studier kan i princip avgöra effekten av hårdare straff, lägre skatter, vinster i välfärden, mm.

För att vetenskapen ska kunna avgöra dessa frågor måste den naturligtvis vara mycket träffsäker, något den inte alltid är. Samhällsvetenskapen utvecklas dock ständigt och generellt sett anser jag att detta är ett något överdrivet problem (även om det förvisso beror på ämne). Ett större problem är då att både lekmän som tolkar vetenskapliga resultat, och forskarna själva, påverkas av motivated reasoning. Som Jonathan Haidt påpekar tenderar t ex ekonomer att tolka data i linje med sina egna politiska åsikter.

Hur kan vi förhindra detta? Ett sätt är naturligtvis att höja kvalitetskraven på studierna. Ju tydligare data man har, och ju mer stringent undersökningarna är utförda, desto mindre utrymme kommer det finnas för den som använder sig av motivated reasoning att tolka studierna till sin fördel. Vissa typer av fakta är svåra att förklara bort för andra än den mest förhärdade dogmatiker. Dessutom måste vi bli mycket bättre på att förmedla den forskning som faktiskt finns till politiker och väljare. Vi måste också bli bättre på att påpeka när politiker tolkar forskningsläget på ett snedvridet sätt.

Men dessutom behöver vi, som jag tidigare varit inne på, utveckla ett rationalistiskt etos – en rationalistisk politisk kultur – där motivated reasoning ses som oacceptabelt och där saklighet och opartiskhet på ett mycket starkare sätt än idag framhålls som dygder. Vi lär behöva använda flera metoder för att åstadkomma detta. En metod är, som jag skrivit tidigare, att man systematiskt uppmärksammar brott mot det rationalistiska etoset, såsom jag gör på den här bloggen. Men vi behöver också mer positiva metoder, som gärna får påminna om de metoder som Center for Applied Rationality använder för att stärka människors identitet som rationalister. Detta är frågor jag kommer återkomma till.

Annonser

One thought on “Oenighet om fakta eller värderingar?

  1. Hej,

    Jag saknar tidsfaktorn i detta sammanhang. Samma fakta, kan med olika tidshorizont innebära att man kommer till helt olika slutsatser. De som tittar kortsiktigt på mikroekonomisk teori kommer att förespråka åtgärder som vid ett makroekonomisk analys har klart negativ påverkan på exakt samma variabel.

    T.ex. så är det i dagsläget populärt att prata om att sänka räntan för att mikroekonomiskt stimulera sysselsättningen, medan makroekonomisk teroi visat att långsiktigt påverkar man inte syselsättningen med räntan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s