Din motståndare har förmodligen mer rätt än du tror!

Aftonbladets Patrik Lundberg uppmärksammade nyligen bloggen på ett trevligt sätt:

Polariseringen i den svenska debatten bara ökar. Folk läser och delar bara det som bekräftar deras egen världsbild.

Därför är bloggen ”DN debatt-betyg” en av mina favoritsajter just nu. Bloggaren Stefan Schubert betygsätter tidningens debattartiklar utifrån argu­mentation – inte åsikter.

Och hör och häpna: han avstår från att betygsätta artiklar om ämnen han inte anser sig behärska.

Detta påminde mig om att jag borde skriva lite mer om just politisk polarisering och hur den kan motverkas (tidigare inlägg som behandlar politisk polarisering är bl a detta och detta). Låt mig börja med en beskrivning av relevant psykologisk forskning.

Modern psykologi är i mina ögon något av det mest fascinerande man kan läsa.* Med hjälp av noggranna och finurliga experiment (snarare än Freudianskt länsstolsspekulerande) har man fått en allt klarare bild av det mänskliga psyket. Psykologer tvistar fortfarande om hur man ska tolka experimenten, men de flesta anser att de visar att vi i en lång rad hänseenden är irrationella; vi har s k biases. Orsaken till dessa biases skiftar – vissa beror på att vi använder enkla heuristiker som fungerar för det mesta, men inte alltid, medan andra beror på att vi helt enkelt tjänar på att ha felaktiga uppfattningar i vissa sammanhang. T ex har många hävdat att det varit en evolutionsmässig fördel att ha en överdriven uppfattning om sina egen kapacitet, att vara kapabel att övertala sig själv att moraliskt tveksamma handlingar som gynnar en själv är rimliga och att hålla fast vid sina egna teorier på ett oresonligt sätt.

---

Jag rekommenderar verkligen var och en som inte läst in sig på denna litteratur att göra det. Ett bra sätt som jag lärt mig mycket på själv är att helt enkelt klicka sig igenom de intressantaste av Wikipedias extremt långa lista med kognitiva biases eller att titta igenom Youtube– eller TedTalkvideos på området. Den som är mer ambitiös kan läsa böcker som Daniel Kahnemans Thinking, Fast and Slow, Dan Arielys Predictably Irrational och The Honest Truth about Dishonesty, Robert Cialdinis Influence, Keith Stanovichs Rationality and the Reflective Mind, Richard Thaler och Cass Sunsteins Nudge, Jonathan Haidts The Righteous Mind eller Robert Kurzbans Why Everyone (Else) is a Hypocrite.

Låt mig nu gå igenom några av de biases som bidrar till politisk polarisering, och som vi bör undvika för att göra den politiska debatten mer förnuftig och försonlig. Naturligtvis är detta biases som man upptäckt att genomsnittspersonen lider av, och det är fullt möjligt att just du är ett undantag. När du tänker på detta sätt ska du dock vara medveten om att det finns en speciell bias – ”bias blind spot” – som gör att vi ser andras biases, men däremot inte våra egna. Det gör att om du tror att du inte lider av biases, beror det troligen inte på att du inte har några biases, utan på att du har även denna bias. (Även detta baseras förvisso på experiment där genomsnittspersonen visat sig lida av ”bias blind spot” så du kan vara undantaget även här – men det är inte särskilt sannolikt…)

• En av de viktigaste av alla biases är konfirmationsbias – vår tendens att tolka information så att den bekräftar våra egna teorier och trosföreställningar. Vi bortser systematiskt från information som skulle kunna falsifiera sådant vi tror på. Det gör att du förmodligen har mer fel, och dina motståndare mer rätt, än du tror. För att kompensera för konfirmationsbias, så bör du vara mer generös än vad din magkänsla säger att du bör vara när bedömer argument för teser du ogillar, medan du omvänt bör vara mer sträng när du bedömer argument för teser du gillar.
• En annan liknande bias är vår tendens att se fuskare, brottslingar och anhängare till politiska teorier som är (eller som du anser vara) förkastliga som ”medvetet och rationellt onda” medan de i själva verket snarare är hycklare som lyckas övertala sig själva att det de gör är moraliskt acceptabelt (vi hycklar alla i varierande grad på detta sätt). En annan bias som är relevant här är ”naiv cynism” – vår tendens att se våra motståndare som mer biased oeh egocentrerade än de verkligen är. För att kompensera för dessa biases bör du vara mer generös när du tolkar dina motståndares motiv än vad din magkänsla säger.
• Vi tror att vi förstår andra, och att andra förstår oss, bättre än de gör. Detta leder oss till att dra förhastade slutsatser om politiska motståndares motiv och tankesätt. (Se t ex denna intressanta studie om hur amerikanska konservativa och, i synnerhet, liberaler, stereotypiserar motståndaren.) För att kompensera för det borde vi lyssna mycket bättre på vad som sägs, något denna underhållande studie indikerar att vi är dåliga på.
• Vi lider också av bristande empati – vi förstår inte hur det känns att utsättas för t ex mobbning. På samma sätt lär vi underskatta hur det känns att utsättas för förolämpningar i den politiska debatten. Vi är lite som mimofanter – känsliga som mimosor vad gäller oss själva, men klampar på som elefanter vad gäller andra (naturligtvis gäller detta vissa människor mer än andra, men i genomsnitt lär det stämma). För att kompensera för detta bör genomsnittspersonen vara mindre aggressiv och mindre förolämpande än magkänslan säger i den politiska debatten.
• Vi tror att media är biased emot oss även när den inte är det. För att kompensera för det bör du a) vara skeptisk till dina egna intuitioner om att media är biased och b) undersöka saken systematiskt (dvs helt enkelt räkna). Överhuvudtaget är insamlingen av data och statistik ett fantastiskt motmedel mot biases. Detta är ett av många skäl till att jag insisterar på att politiska debattörer borde stödja sina åsikter med data.

Det finns mycket mer man kan säga om detta, men denna lista är en lagom början. Jag kommer återkomma till ämnet politisk polarisering och vad man kan göra åt den inom kort.

* Det borde definitivt undervisas mycket mer om den i skolorna, inte minst eftersom den har potentialen att hjälpa människor att få ett bättre liv på ett mycket konkret sätt (insikt om sina brister är det första steget till att göra något åt dem). Dessutom tycks det för mig som att genomsnittspersonen tycker att den sorts psykologi jag diskuterar i detta inlägg är avgjort intressantare än de flesta andra skolämnen.