Låt elever och studenter analysera och betygsätta debattartiklar!

Det talas väldigt mycket om behovet av kritiskt tänkande, både i skolan och i medierna. Jag håller naturligtvis med om att kritiskt tänkande är viktigt, men samtidigt anser jag att diskussionen om detta ofta är ganska substanslös och vag. Det specificeras sällan vad kritiskt tänkande är och exakt hur vi ska göra för att höja nivån på den.

Bland annat så underskattar man, menar jag, betydelsen av att vara noggrann och detaljerad. Det kan ofta räcka med ett felslut eller en viktig felaktig faktauppgift för att ett långt och komplext resonemang ska falla. Jag hörde en gång talas om en matematisk avhandling som föll ihop när det visade sig att författaren glömt ett ”icke”-tecken på en avgörande punkt! Även om matematisk argumentation är lite speciell så kan även resonemang på naturliga språk om t ex politik vara väldigt känsliga för enskilda missar. (För mer om detta, se bloggposten om heltäckande detaljgranskningar.) Djävulen finns verkligen i detaljerna vad gäller argumentation.

Därför tycker jag att det vore utmärkt om skolelever och studenter (särskilt i ämnen som statsvetenskap och filosofi) övade på den sorts detaljerade analyser som jag utför på den här bloggen. Precis som jag gör, skulle eleverna få gå igenom argumenterande texter (eller TV-debatter) rad för rad och peka ut olika argumentationsfel. På basis av det skulle de även ge artikelförfattaren ett betyg. Betyget skulle medföra ett element av ”gamification” som jag tror att många elever skulle kunna tycka vara kul.

Förutom att det som sagt skulle träna elevernas kritiska tänkande, skulle det även utöka deras förståelse för media och politik. Jag tror också att det skulle utveckla deras läsförståelse. För att kunna utföra den här sortens analyser väl behöver man vara en väldigt noggrann läsare, vilket är precis det man behöver vara för att t ex göra bra ifrån sig på Högskoleprovets läsförståelsetest.

Hur skulle detta gå till i praktiken? Man kan tänka sig att utgå från min checklista för debattartiklar när man utvärderar elevernas insatser. Vissa argumentationsfel är lättare att peka ut än andra, något en betygsättande lärare förstås måste ta hänsyn till. Här är ett (mycket preliminärt) förslag till en hierarki av argumentationsfel, från den lättaste kategorin till den svåraste:

1) Eleven har pekat ut personangrepp och faktauppgifter som inte stöds av källor.

2) Eleven har själv kollat upp huruvida faktauppgifterna stämmer.

3) Eleven har påpekat ev bristande struktur, inklusive huruvida författaren håller sig till tesen. Eleven har även gjort en god bedömning av huruvida texten är överdrivet käbblig och retorisk.

4) Eleven har pekat ut ev logiska felslut.

5) Eleven har pekat ut viktiga motargument till författarens tes som inte tagits upp, samt gjort en god värdering av huruvida författaren har tillhandahållit tillräckligt med bakgrundsinformation för att texten ska vara begriplig för läsaren.

Exakt hur dessa punkter ska översättas till konkreta betygstermer beror förstås på hur svår texten är, vilken nivå eleven befinner sig på, etc. Kraven måste naturligtvis vara högre på en statsvetar- eller filosofistudent än på en åttondeklassare. En annan bedömningsgrund, som kan stärka graden av gamification, skulle kunna vara hur nära elevens betyg hamnar lärarens betyg.

Man skulle också kunna diskutera utvärderingarna i klassen. Lärarens eller någon elevs förslag på utvärdering kunde visas med projektor, och eleverna kunde komma med förslag på alternativa tolkningar av olika passager i texten.

Elevernas analyser skulle sedan kunna publiceras öppet på nätet. Man skulle kunna tänka sig att olika klasser hade olika gemensamma bloggar, eller att man skrev på Genius.com. Man kunde även tänka sig att de bästa elevanalyserna sammanställdes på en nationell blogg (något som dock skulle kräva en hel del jobb).

Offentlig publikation av analyserna skulle kunna höja elevernas motivation. Dessutom skulle eleverna därigenom utföra en värdefull tjänst – de skulle kunna bidra till att sprida kunskap om hur välargumenterade olika debattartiklar är och i förlängningen bidra till att höja nivån på debattklimatet.

Jag förmodar att vissa lärare redan gör någonting som påminner om detta, något jag i så fall bara kan uppmuntra. Jag är mycket intresserad av att höra om lärares erfarenheter av argumentationsanalyser och om synpunkter på mina förslag.