Politiska hederskoder kan göra skillnad

I sin mycket lärorika och underhållande bok The (Honest) Truth About Dishonesty skriver psykologen Dan Ariely om hur religiösa föreskrifter (som de tio budorden), hederskoder, mm, kan göra att människor fuskar mindre och beter sig mer ärligt (ss. 39-47 i första hand). I en serie experiment fuskade experimentdeltagare som läst Tio Guds bud, eller som fått läsa upp att ”I understand that this experiment falls under the guidelines of the MIT/Yale honor code” inte alls, medan visst fusk förekom i den grupp som inte fått läsa de tio budorden eller denna hederskod. Taktiken verkar fungera även utanför experimentlabbet: Ariely berättar t ex om en kvinna som fått bukt med hamstring av toalettpapper i ett studentboende genom att sätta upp lappar som uppmanade de boende att inte ta deras gemensamma resurs (i den toalett där hon inte satt upp lappar fortsatte hamstringen, vilket tyder på att det var just lapparna som gjorde susen).

Effekten tycks dock vara kortvarig. Till skillnad från MIT och Yale så får studenter på Princeton gå obligatoriska kurser om betydelsen av universitetets hederskodssystem under de första veckorna. Bl a mycket annat får studenterna under dessa veckor lyssna på en kör som sjunger ”Honor Code Song”. Man gör verkligen mycket för att inskärpa betydelsen av att inte fuska på tentor. Trots detta fuskade Princetonstudenterna varken mer eller mindre än MIT- och Yalestudenterna i Arielys test. De Princetonstudenter som fått läsa upp samma påstående som MIT-och Yalestudenterna ovan fuskade inte, medan de som inte fått göra det fuskade i viss mån. Mönstret var alltså exakt detsamma som för MIT- och Yalestudenterna. Enligt Ariely tycks det alltså som att dessa vi framförallt influeras av dessa hederskoder när vi påminns om dem.

Ariely är trots det hoppfull om att hederskoder och liknande skulle kunna användas i stor skala för att förbättra människors beteende. Jag tror att han helt klart har en poäng här. Människor är inte så genomtänkta och har inte så stabila preferenser som många tycks tro (inte minst företrädarna för den s k rational choice-skolan inom nationalekonomin). Om vi hade varit väldigt genomtänkta och hade haft väldigt stabila preferenser, så är det oklart vad det skulle göra för skillnad att vi skulle få läsa upp ett påstående om att ett experiment faller under en hederskod. Psykologer har dock samlat en enorm mängd evidens som visar att den bilden av det mänskliga psyket är falsk. Istället är våra preferenser starkt kontextberoende: om vi sätts i en kontext där betydelsen av ärlighet framhävs (t ex genom att vi får läsa en hederskod), så blir vi mer ärliga, medan om vi inte gör det, så tenderar vi att fuska i högre grad.

Detta har förstås relevans för det ”politiska logik- och evidenslöftet”, som jag skrev om för några dagar sedan:

Det politiska logik- och evidenslöftet

Oavsett vilka politiska åsikter vi har, kan vi enas om att Sverige och världen står inför stora utmaningar. För att lösa dessa utmaningar är det av yttersta vikt att vi fattar våra beslut på rationell och vetenskaplig grund. Vi måste därför tillsammans se till att höja nivån både på den politiska debatten och det politiska beslutsfattandet. För att bidra till det lovar jag härmed att debattera på ett logiskt och sakligt sätt, och för att arbeta för att alla politiska beslut blir så evidensbaserade som möjligt.

NN

Detta löfte skiljer sig förstås lite från det påstående studenterna fick läsa upp. Dessutom handlar det om andra saker. Men, Arielys forskning pekar på att om människor konsekvent påminns om vilka regler och normer de förväntas uppfylla i olika sammanhang, så gör det skillnad. Det lär gälla även politiska debatter: om debattörer konsekvent påminns om behovet av att vara logiska och evidensbaserad, så lär de också bli det.

Det allra bästa vore om framförallt politiker skulle behöva läsa upp löften av det här slaget med jämna mellanrum. Man kunde t ex tänka sig att partiledardebatterna i TV inleddes med att partiledarna läste upp detta löfte, eller någon förbättrad variant av det. Arielys forskning pekar på att det skulle kunna få betydelse. Det finns t o m skäl att tro att detta löfte skulle vara ännu mer effektivt än de koder Ariely använt sig av. TV-tittare kan själva avgöra huruvida politikerna brutit mot logik- och evidenslöftet (om de är tillräckligt uppmärksamma och objektiva; här kan, som jag tidigare påpekat, kunniga granskare emellertid hjälpa till), medan andra människor inte kunde se huruvida deltagarna i Arielys experiment följt hederskoden. Det är troligt att de politiker som skrivit under löftet skulle kontrolleras noga av deras politiska motståndare, något som skulle tvinga dem till att vara mycket noggranna med att argumentera på ett logiskt och evidensbaserat sätt. Jag tror därför att det finns starka skäl att tro att ett sådant här löfte skulle kunna höja nivån på den politiska debatten ordentligt.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s