I politiska debatter där man t ex vill argumentera för en viss policy hänvisas det ofta explicit eller implicit till vilka effekter denna policy fått historiskt. Man använder sig med andra ord av historisk evidens för att argumentera för policien ifråga. Detta finns inget att invända mot det i princip – när historisk evidens används på ett logiskt och systematiskt sätt är den ofta den bästa evidens man kan få om hur framtiden kommer att utveckla sig. Dessvärre använder människor emellertid ofta sin magkänsla eller System 1, snarare än sitt logiska tänkande (System 2), när de hänvisar till historisk evidens i den politiska debatten. När så sker, leder bruket av historisk evidens snarast till mer skada än nytta.
Ett aktuellt exempel är det tyska motståndet mot en expansiv, inflationsdrivande, penningpolitik, som ofta försvaras med hänvisning till den katastrofala tyska hyperinflationen i början av 20-talet. Den första frågan man kan ställa här är: hur lika är dagens omständigheter i Eurozonen de som gällde i Tyskland vid början av 20-talet? Utan att vara särskilt insatt förefaller mig omständigheterna vara extremt olika, vilket naturligtvis minskar relevansen hos detta argument.
Den andra frågan man kan ställa sig är: varför fokuserar man så ensidigt på denna evidens? Vi har ju oerhört mycket mer historisk evidens att tillgå, inklusive sådan som ligger mycket närmare i tid. Den amerikanska extremt expansiva penningpolitiken har inte lett till någon hyperinflation, men har däremot sannolikt varit en bidragande orsak till att den amerikanska ekonomin går betydligt bättre än än den europeiska.
Ett annat aktuellt exempel är det svenska överskottsmålet (om en procent av BNP över en konjunkturcykel), som i första hand brukar försvaras med hänvisning till de historiska erfarenheterna från 90-talskrisen. Även här kan man ställa samma frågor: är situationen idag verkligen lik den på 90-talet, och varför fokuserar man så ensidigt på denna evidens när man diskuterar överskottsmålet?
I båda fallen refereras det till traumatiska exempel hämtade från den egna historien, vilket är typiskt för System 1. System 1 använder sig nämligen av den s k ”tillgänglighetsheuristiken” (”availability heuristic”) – ”en mental genväg som förlitar sig på exempel som man omedelbart kommer att tänka på när man utvärderar ett visst ämne, begrepp, metod eller beslut”. När man funderar på effekterna av en viss policy är sannolikheten för att man kommer att tänka på traumatiska skeden från den egna historien naturligtvis större än sannolikheten för att man kommer att tänka på mindre känsloladdade skeden från andra länders historia.
Om man istället använder sig av historisk evidens på ett vetenskapligt System 2-sätt, så diskriminerar man inte på detta sätt till förmån för känsloladdade exempel från den egna historien, utan tittar på all tillgänglig historisk evidens. Man väger in erfarenheter från andra länder – särskilt länder som är lika det egna. När man diskuterar överskottsmålet borde man t ex titta mycket mer på andra västländers erfarenheter. Likaså väger man in erfarenheter som inte är lika anslående som de i exemplen ovan. Inte bara katastrofer, utan även perioder av låg inflation och ordnade statsfinanser, ses som relevanta.
Inte heller överbetonar man stora länders erfarenheter. System 1 tenderar att fokusera mer på stora länders erfarenheter eftersom de är mer mentalt tillgängliga, men från logisk synvinkel finns det i normalfallet inget skäl att tro att historisk evidens från stora länder ger oss bättre vägledning om framtiden än historisk evidens från små länder. Portugals eller Irlands inflationserfarenheter kan t ex vara minst lika viktiga som Tysklands.
Den historiska referens som System 1 använder mest av alla är naturligtvis nazireferensen: den används så flitigt att den fått ett namn – Godwins lag. De flesta hänvisningar till nazismen i den politiska debatten torde vara överdrivna eller på annat sätt missvisande, men jag vill betona att även många andra historiska argument är problematiska. Historiska argument borde både användas och utvärderas betydligt noggrannare än vad som nu sker.
DN Debatt-betyg 
Hyperinflation där finns det rena lögner som sprids medvetet.
Att mer pengar ger hyperinflation används för att sälja guld av olika slag, dom ljuger och hittat på att mer pengar ger hyperinflation för att få sälja sina produkter.
Youtube där finns många påkostade propagandafilmer om hyperinflation, alt går ut på att få folk att köpa guld.
Många går på det fullständigt.
Banker och riksbanker säger inte sanningen dom vill dölja att riksbanken kan ge staten pengar, dom vill få folk att tro att om staten trycker pengar så blir det hyperinflation.
Då gynnas bankerna som i smyg kan trycka pengar, utlåningen ger ränteintäkter.
Lögner har spridits i sådan omfattning att folk nu tror att trycker man pengar så blir det hyperinflation.
Att bankerna tillsammans med riksbanken trycker pengar vet dom inte ens om.
Kreditstocken på bostadslån har ökat med många miljarder och vi har noll inflation, det vet få var är hyperinflationen av bankernas kreditgivning?
Pengarna är skapade ur luft, kreditgivningen är den digitala sedelpressen.
Det skapas rena förfalskade modeller som Kvantitetsteorin
Wiki
”Kvantitetsteorin är en penningteori som i sin enklaste form skrivs MV = PT. M betecknar penningmängden, V pengarnas omloppshastighet, P prisnivån och T den reala varuomsättningen (transaktionsvolymen). ”
Löner är inte med teorin är båg, nu när arbetslösheten är så hög så kan man trycka pengar utan att lönerna ökar, men när vi är nere på NAIRU så stiger lönerna och då måste man sluta trycka pengar.
Halvera lönerna och fördubbla pengarna över natten så sjunker priserna så är det.
Företagen kan inte öka priserna för priserna sätts i konkurrens med andra bolag.
Hyperinflation är stora löne och prisökningar varje månad.
Inflation kan härledas till löneökningar inget annat ger företagen konstanta kostnadsökningar.
Riksbanker vilseleder politikerna till att tro på hyperinflationen, många av våra politiker är totalt grundlurade.
Det finns inte en enda beskrivning av hur pengar skapas som vanligt folk kan förstå.
Riksbankerna döljer det medvetet.
Slutsats många har motiv till att hitta på att trycka pengar ger hyperinflation.
GillaGilla
Lösningen som håls hemlig för folket.
Negativ räta fungerar inte när företagen inte vill låna eller får lån och staten inte vill gå med budgetunderskott.
Vi kan givetvis inte låna till semesterresor vi tar nu bara lån till bostäder och trissar upp priserna.
Lösningen är att riksbanken köper upp statspapper direkt av staten (inte på andrahandsmarknaden).
(trycka pengar)
Riksbanken ska köpa upp statspapper tills inflationen når 2%
Staten ska öronmärka pengarna till infrastrukturen, tåg som fungerar på vintern och 2% inflation är inte farligt.
Vår ekonomiska modell kan inte lösa en kris modellen är felkonstruerad, Bankerna skapar pengarna med kreditgivningen, vi kan inte få ut pengar och stimulera ekonomin när ingen vill låna (bostadslånen är inte helt bra se priserna)
I en kris måste riksbanken trycka pengar, se USA och EU där ser vi facit av felaktiga ekonomimodeller.
Håller vi nere lite på löneökningstakten så kommer mer pengar att få ner arbetslösheten till normal nivå.
Riksbanken vägrar för det skulle lösa krisen och samtidigt avslöja att riksbanken kan ge staten pengar utan skadlig inflation.
Lösningen minskar något på bankernas ränteintäkter därför motarbetas alt.
Stefan det är svårt att se dina länkar dom urskiljer sig dåligt mot texten, min inställning läsläge eller har fler svårt att se?
Sen måste jag säga att jag blir imponerad av dina logiska resonemang,
GillaGilla
Trots svag ekonomi i stora delar av Europa står både reala tillgångar och tillgångar på finansmarknaderna (t.ex. aktier på ATH).
KPI är ett sätt att mäta inflation, och om man ensidigt stirrar sig blindt på detta så kommer finansiella makroekonomiska obalanser att över tiden byggas upp och senare komma att bli en bubbla.
Man skulle också kunna set det som att företag i världen har via kostnadskontroll och intern effektivisering under en period först kunnat svälja enorma prisökningar på råvaror för att sedan gå över till att under en övergångsperiod resultera i ökad konkurrens mellan företag/länder där där valutadopning och sedelpressen inte primärt används för att skapa inflation utan för att konvetera M3 till M1. Omloppshastigheten på pengar har sedan 1995 gått från ungefär 3 i Sverige till 1,5. En större andel av pengarna finns bundna i tillgångar varpå sedelpressens effektivitet beträffande KPI har minskat.
Nåväl, kanske inte rätt forum för detta, men det finns många förklaringsmodeller till att inflation mätt i KPI har uteblivit i USA. En sak är däremot säker och att valutadopning i Kina efter deras stora devalvering 98 så har Kina bidragit till att exportera deflation till stora delar av världen. Att detta sedan starkt påverkat vår primära inflationsindikator KPI verkar passerat över huvudet på många ekonomer.
En gammal nyhet kring deras devalvering.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2562314.ece
Tyvärr kräver nog själva blogginlägget att människor vet vad som är system 1 och vad som är system 2.
I kommunikation på nätet så handlar det om att ena parten ger sig själv rättigheter den förnekar andra, eller uttryckt ”vissa är mer jämlika än andra”. När det gäller Godwins lag så är det ofta människor rättfärdigar att de har rätt utifrån moraliska ställningstaganden, egentligen konceptuellt inte särskilt olika de resonemang som nazismen använde för att rättfärdiga sina vedervärdiga handlingar. Ofta blir det som så att många inte kan skilja metodik/resonemang/koncept år från själva handlingen. Utan det blir ofta att ”målet rättfärdigar medlen”.
I övrigt är det roligt att ”att tänka snabbt och tänka långsamt” gjort detta lite mer lättillgängligt för allmänheten, som t.ex. tillgänglighetsheuristik.
GillaGilla
”Nåväl, kanske inte rätt forum för detta, men det finns många förklaringsmodeller till att inflation mätt i KPI har uteblivit i USA”
Det kan inte bli inflation när löneökningstakten minskade pga massarbetslösheten.
FED säger det själva dom ska sluta med stimulansen när arbetslösheten är nere på NAIRU.
Kvantitetsteorin är totalt felaktig, lönebildningen är inte med.
KPI kan inte öka när företagen slipper löneökningar och när deras kapacitetsutnyttjande är lågt och konkurrensen mördande, att mer pengar skulle ge inflation är en fantasiprodukt.
Om arbetslösheten nu hade varit lägre än NAIRU så skulle mer pengar ge löneökningar och då ökar inflationen.
Före 2008 så skulle en sedelpress gett inflation men inte nu.
GillaGilla
cirsium/ Tack för din input. Diskussionen om inflation är intressant (och svår) och jag tror det ligger en del i det du säger. Min poäng var dock i första hand inte att försöka lösa den, utan att säga att de tyskar som säger att man ska föra en stram penningpolitik och argumenterar för det genom att peka på 1922 års inflation argumenterar mer magkänslorna.
Gillar sista kommentaren. 🙂
GillaGilla
Tyska politiker vet inte hur pengar skapas, det lärs inte ens ut i ekonomiutbildningar.
Inte en officiell förklaring finns som vanligt folk kan läsa och förstå, Merkel kan inte något.
Den som tror att jag har fel är den som ska ta fram en länk till offentlig information om hur pengar skapas, jag har aldrig sett någon heltäckande information som vanligt folk kan läsa.
(Merkel är Kemist)
Det enda som på lång sikt kan skapa inflation är löneökningar, alt kan härledas till löneökningar.
Mer pengar kan leda till löneökningar det är sant men inte i en depression med hög arbetslöshet.
Att trycka lite pengar nu ger ingen hyperinflation.
Fördubbla mängden pengar och halvera lönerna så får vi deflation.
Halvera pengarna och fördubbla lönerna så får vi inflation.
Företagen bestämmer priserna, men konkurrensen begränsar priserna, det är först när alla företagen drabbas av löneökningar som dom kan öka priserna.
Skolboken i företagsekonomi visar att jag har rätt.
Nationalekonomi är inte en vetenskap det är påhittade teorier som skrevs för att berika den som skrev teorin.
Dagens teorier är skrivna av banker där dom bestämde att dom ska ha ensamrätt att skapa pengar, kreditgivningen skulle vara sedelpressen.
Modellen kan inte fungera för sedelpressen går på högvarv i högkonjunkturer och upphör i depressioner, matematiskt så är det positiv återkoppling vilket alltid självsvänger.
Före finanskrisen så gick sedelpressen på högvarv utan någon hyperinflation, varför skulle det bli hyperinflation om vi börjar trycka lika mycket pengar nu som vi gjorde före finanskrisen?
Pengar skapas genom kreditgivningen i kriser eller i depressioner så minskar eller upphör kreditgivningen och amorteringar minskar på kreditstocken det kan även bli en credit crunch.
Vi har nu i princip slutat tillverka pengar.
Depressionen på 30 talet blev utdragen pga guldmyntfoten som gjorde en stimulans av ekonomin omöjlig, nu har vi Merkel som gör samma misstag.
Förstår man inte hur pengar skapas så kan man aldrig förstå nationalekonomi.
Obs M3 penningmängd inte är inte alla pengarna i ekonomin det är bara våra tillgångar och lånestocken till företag, stat, våra bolån är inte med.
GillaGilla
Våra ekonomiska teorier är felaktiga därför kan vi inte lösa en kris.
Riksbanken vill öka kreditgivningen så mer pengar skapas, deras egna ord.
Ett alternativ finns riksbanken trycker pengar och köper upp guld på marknaden,
dom nya pengarna har 100% täckning i guld.
Varför gör dom inte det?
Bankerna får inte ett öre i ränteintäkter på dom pengarna därför får inte riksbanken lösa krisen.
Den som är rädd för inflation kan sova lugnt med guldet så kan riksbanken köpa tillbaka alla pengar dom skapade om inflationen blir högre än 2%.
Det som händer är att den monetära basen ökar, och guld är säkerheten.
Detta ska inte förväxlas med guldbaggarnas flumteorier om guldpengar.
Neoklassisk teoribildning har stirrat sig blinda på att alla pengar ska skapas genom kreditgivningen, vi kan inte nu lösa krisen för felaktiga teorier står i vägen.
Riksbanken köper en del guld av våra svenska gruvor, gruvorna får pengar och riksbanken får guld, pengar sprids ut i ekonomin.
GillaGilla