Checklistor för opinionsundersökningar och debattartiklar

Dagens Nyheter meddelar att man inför en ny checklista (dessvärre ej offentlig vad det verkar) för vilka opinionsundersökningar man ska publicera. Checklistan innehåller ”allt från att frågorna i undersökningen ska vara neutralt ställda till att urvalet ska vara korrekt, bortfallet rimligt och antalet svarande tillräckligt många”. Man ska ”också vara tydliga gentemot läsarna vem som ligger bakom en undersökning, hur frågorna har ställts och redovisa metodiken”. Man får hoppas att denna checklista även leder till att man refuserar debattartiklar som framställer opinionsundersökningar felaktigt, som Adam Cwejmans och Peter Santessons från den 18 nov (analyserad av mig här).

Sveriges Radio och Sveriges Television har sedan tidigare har sådana (offentliga) checklistor. Särskilt Sveriges Radios checklista är föredömlig och innehåller strikta punkter som:

5. Kan du lita på avsändaren?

Vi måste alltid känna till avsändaren, vem som har betalat för undersökningen.

En påtryckargrupp – till exempel en fackförening eller intresseorganisation – som presenterar en lösryckt opinionsmätning ska vi fortsätta att vara mycket restriktiva med. Det handlar för det mesta om lobbying eller propaganda, tanken är normalt att visa att många tycker som de. Passar inte resultaten publiceras aldrig mätningen.

Politiska partier som beställare godkänner vi inte.

Mitt intryck är att bedömningen att påtryckargruppers opinionsundersökningar inte sällan är ganska partiskt framställda, och att denna policy därför är rimlig.

Det är utmärkt att fler och fler medier börjar använda strikta checklistor för opinionsundersökningar, men det är synd att man inte tillämpar samma tuffa attityd när det gäller debattartiklar och andra former av opinionsbildande material som inte primärt bygger på opinionsundersökningar. Det är förvisso sant att läsare, lyssnare och tittare har högre förväntningar på opinionsundersökningar än på debattartiklar, vilket kan ses som ett argument för att det är viktigare att se till att opinionsundersökningar ger en korrekt och rättvisande bild av verkligheten, än att se till att det inte finns några sakfel, felslut eller andra argumentationsfel i debattartiklar. Det ligger en del i det, men samtidigt beror ju folks låga förväntningar på debattartiklar och andra opinionsyttringar just på att medierna aldrig granskat dem ordentligt. Det finns således något av ett moment 22 över detta resonemang. Det är minst sagt inte sunt att vi har en politisk debattkultur där väljarna utgår från att det inte går att lita på vad som sägs i den politiska debatten. Medierna har ett stort ansvar för att se till att denna kultur förändras. Ett första steg kan vara ett införande av en checklista för debattartiklar lik den jag föreslagit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s