SvT:s nya granskningssatsning Livekollen och politikers obenägenhet att svara på frågor

SvT har börjat med en ny form av faktagranskning som man kallar Livekollen:

I dag startar SVT Nyheters nya projekt Livekollen. Med utgångspunkt i SVT:s Agenda kommer ett team av reportrar och researchers tillsammans med publiken att livegranska ett ämne eller ett påstående i 24 timmar.

Vad sa de egentligen? Debatten gick het, men stämde siffrorna? Finns rapporterna? Och är slutsatserna rätt?

Vi tror att SVT kan ge mer bakgrund, fakta och sammanhang till de debatter och intervjuer vi sänder i våra nyhets- och samhällsprogram. Och vi tror att vi kan och ska göra det tillsammans med vår publik. Därför startar vi nu Livekollen.

Projektet drar igång i kväll. Som utgångspunkt följer vårt team av erfarna researchers och reportrar Agenda i SVT 2 för att se om det dyker upp argument från politiker och andra makthavare som vi kan granska och syna. Vi kan också välja ut en aktuell politisk fråga som vi fördjupar. Efter sändningen startar arbetet.

Ständig dialog

Via #livekollen är vi i dialog och ber om er hjälp. På svtnyheter.se kan ni i realtid följa granskningen. Fram till klockan 21 dagen därpå rullar en livetext-rapport där ni kan se vilken statistik och vilka rapporter vi begär ut, vem vi intervjuar och vilka av era tips vi går vidare med. Via #livekollen är vi i ständig dialog. Vi tror att ni har massor av kunskap att spela in.

Jag argumenterade nyligen för att SvT antingen borde pressa politikerna hårdare under själva programmen, eller efterhandsgranska deras påståenden, och är därför naturligtvis positivt inställd till detta initiativ. Dock invänder jag mot följande resonemang:

Målet med Livekollen är inte främst att fastslå om ett argument är sant eller falsk. Utan att tillsammans med er få fram så mycket fakta och underlag som är möjligt under tjugofyra timmar. Fakta som hjälper var och en att själv bilda sig en uppfattning om de aktuella politiska frågorna.

Med detta antyder man att det ofta inte går att fastställa huruvida ett argument är ogiltigt eller huruvida ett faktapåstående är falskt och/eller missvisande. På basis av mina granskningar av DN Debatt-artiklar anser jag att detta inte är korrekt. För det mesta går det visst att fastslå rimlighetsgraden i argument och påståenden som framförs i den politiska debatten.

SvT vill vara opartiska, vilket är bra, men opartiskhet innebär att man ska använda sig av samma kriterier när man bedömer påståenden och argument oavsett avsändare, inte att man inte ska vara tydlig med att vissa påståenden eller argument är uppenbart orimliga. Man skulle t ex kunna ge olika påståenden olika etiketter, från ”helt falskt” till ”huvudsakligen falskt” och vidare hela vägen till ”helt sant”, likt den amerikanska faktakollsorganisationen PolitiFact.com:

I premiären av Livekollen granskades Gustav Fridolins påstående att vissa avtal om krigsmaterielexport inte går att upphäva. Sammanfattningen är ganska intressant, men de intervjuade experternas källor borde redovisats i hyperlänkar.

SvT:s programchef Eva Landahl intervjuas i Medievärlden om Livekollens premiär:

Hur gick premiären av Livekollen, Eva Landahl?

– Vi klarade flödet ganska bra, även om vi inte lyckades med vår målsättning att kontinuerligt sammanfatta vårt arbete. Ämnet var svårt; en intervju med en minister (utbildningsminister Gustav Fridolin, mp, reds. anm.) som inte sa så mycket.

Det kan nog bli ett återkommande problem, med tanke på hur medietränade politiker och andra profiler är idag?

– Ja, det kan bli en diskussion hos oss. Politiker blir allt skickligare på att undvika frågor när de har skäl till det. Och vi kommer att behöva skaffa oss fler verktyg för att hantera det.

Att politikerna undviker att svara på frågor och bemöta argument de finner obekväma är ett omfattande och mycket viktigt problem. Det visar också på begränsningarna hos granskningar som enbart inriktar sig på centrala faktapåståenden. Det finns många andra sätt för politiker att presentera en förvriden verklighetsbild. Det finns därför ingen anledning för SvT att enbart inrikta sig på att granska faktapåståenden – man bör även explicit påpeka andra brott mot rimliga principer för hur man bör debattera politiska frågor, som undvikanden att svara på frågor. Idealt sett tycker jag även att Livekollen borde ge en helhetsbedömning av hur sanningsenliga och intellektuellt ärliga de intervjuade politikerna varit, precis som jag ser en helhetsbedömning (ett betyg) av de artiklar jag granskar. (I sammanhanget ska det dock påpekas att även intervjuarna måste följa samma debattprinciper, och inte t ex ställa frågor där man bakat in påståenden utan att explicit ange det. Att politiker inte vill svara på sådana frågor är begripligt.)

Det räcker emellertid inte med att medierna blir hårdare i sin granskning: det måste också till en normförändring vad gäller denna sorts beteende. Vi har vant oss vid att politiker rutinmässigt undviker att svara på frågor, och även om många tycker att det är fel så accepteras detta beteende i breda kretsar – något som inte minst bruket av den missvisande eufemismen ”medieträning” för vad som är ett allvarligt problem för det demokratiska samtalet visar. Här måste det till en förändring. Väljarna måste kräva av politikerna att de faktiskt försöker argumentera på ett ärligt och rationellt sätt.