Nätverket för evidensbaserad policy

Vårt samhälle är genomsyrat av vetenskapen. Inte bara på universiteten, utan även inom företagsvärlden, idrottsvärlden, välgörenhetssfären, etc, så används vetenskapligt tänkande på ett framgångsrikt sätt i allt högre grad. Det är därför knappast förvånande att de flesta ser det som en självklarhet att även statens, landstingens och kommunernas arbete ska präglas av vetenskaplig metodik och baseras på vetenskaplig evidens.

Fastän denna tanke varit populär länge, har den fått ett ytterligare uppsving på senare tid. Inte minst i USA, Storbritannien och andra engelskspråkiga länder talar man om betydelsen av att policies är evidensbaserade. Detta uttryck är lånat från medicinen, där rörelsen för evidensbaserad medicin vunnit allt mer mark. Inom denna rörelse har man inte minst betonat vikten av att medicinska beslut fattas på basis av rigorösa s k randomiserade kontrollstudier, där man jämför en grupp som fått t ex en ny medicin med en slumpmässigt utvald kontrollgrupp, som typiskt sett fått placebobehandling.

Termen ”evidensbaserad policy” används ibland för att referera till policies som på motsvarande sätt är baserade på randomiserade kontrollstudier (här är ett bra exempel på en möjlig randomiserad kontrollstudie vad gäller frågan om när man ska börja med betyg i skolan). Här används emellertid termen i en bredare bemärkelse, där även policies som är baserade på andra former av vetenskaplig evidens kan räknas som evidensbaserade. Detta sagt, är det sant att randomiserade kontrollstudier är ett särskilt kraftfullt verktyg för att skaffa sig tillförlitlig kunskap, som borde användas mer.

Vad är det då evidensen ska visa? Jo, att policien ifråga är det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå de mål man har för policien. T ex, om målet med mindre klasser är att förbättra elevernas skolresultat, ska man kunna visa att denna reform uppnår detta resultat på ett mer kostnadseffektivt än andra möjliga reformer, som t ex höjda lärarlöner. Typiskt sett har man naturligtvis flera mål med en given policy, vilket komplicerar saken men inte gör kostnadseffektivitetskravet mindre viktigt.

Det finns idag många organisationer som arbetar för att offentlig policy ska bli mer evidensbaserad. I USA har t ex Coalition for Evidence-Based Policy och andra eldsjälar (inte minst inom akademin) i många år arbetat för detta. Obamaaadministrationen har tagit starkt intryck av deras argument och arbetar nu systematiskt för att federala program ska bli evidensbaserade. I Storbritannien har regeringen grundat What Works Network, som syftar till att ”underlätta skapande, delande och användning av högkvalitativ beslutsrelevant evidens”. Andra brittiska exempel som kan nämnas är Regulatory Policy Committee, som utvärderar huruvida kostnadseffektiva olika nya förslag till regleringar är, och den världsberömda Behavioural Insights Team (“Nudge Unit”), som använt sig av psykologisk forskning och randomiserade studier för att t ex öka antalet organdonationer och minska skattesmitningen.

Även i Sverige strävar man efter att offentlig policy ska vara evidensbaserad, även om kanske inte just den termen används så ofta i den offentliga debatten. Riksrevisionens uppgift är t ex att granska hur kostnadseffektiva olika statliga verksamheter är. Likaså samlar regeringen som regel in ett omfattande underlagsmaterial, via myndigheter och utredare, innan man lägger fram reformförslag.

Trots dessa insatser för att göra offentlig policy mer evidensbaserad, är det svårt att se att den skulle vara tillnärmelsevis tillräckligt evidensbaserad idag. För att bara ta ett mycket konkret exempel har studier visat att Högskoleprovet fungerar mycket sämre som instrument för att välja ut vilka studenter som har bäst förutsättningar att klara sina universitetsstudier än betyg. Dessutom missgynnar högskoleprovet barn till lågutbildade föräldrar. Det gör att man undrar varför man fortsätter att fördela minst en tredjedel av platserna på de flesta utbildningar med hjälp av Högskoleprovet.

Ett annat område där många policies är allt annat än evidensbaserade är den ekonomiska politiken, som bloggen Ekonomistas gör en intressant genomgång av här. En liknande situation gäller med all säkerhet på många andra politikområden. Exakt hur långt ifrån en perfekt evidensbaserad politik vi är i dagsläget kan emellertid diskuteras. Min tro är att vi är mycket långt ifrån den, och således tror jag att politikens innehåll skulle förändras radikalt om politikerna faktiskt började se till att deras policies blev evidensbaserade. Det är dock inget jag har utrymme att visa i detta inlägg, utan jag får återkomma till frågan senare.

Hur kan det då komma sig att så många politiska beslut inte är ordentligt evidensbaserade, trots att det torde tyckas självklart att de bör vara det? Gary Banks, ordförande för Australian Productivity Commission, gav ett bra svar i ett tal 2008:

Complexity and uncertainty would make policy choices hard enough even if they could be made purely on technical grounds. But policies are not made in a vacuum. Rather, they typically emerge from a maelstrom of political energy, vested interests and lobbying. Commonly, those with special interests will try to align their demands with the public interest. The average person (voter) rationally doesn’t do the hard work necessary to find out whether that is correct or not, but often feels intuitively supportive.

Båda dessa faktorer – väljarnas okunskap och irrationalitet, och särintressenas makt – har jag tidigare skrivit om.

En annan faktor är den begränsade makten hos de institutioner som arbetar för att policies ska bli mer evidensbaserade. Politiker tar naturligtvis viss hänsyn till vad utredningar och myndigheter kommer fram till, men om policyrekommendationerna antingen strider mot politikernas ideologiska övertygelser, eller skulle leda till väljarförluster, bortser de inte sällan ifrån dem. I vissa fall har svenska politiker t o m lagt ner eller hotat att lägga ner obekväma myndigheter.

Därför krävs det något mer än ett expertnätverk för att politiken ska bli evidensbaserad: det krävs att breda grupper blir inblandade och börjar protestera högljutt mot policies som inte är evidensbaserade. Dessutom krävs det att denna kritik inte i första hand är partipolitiskt motiverad. Det ges idag en hel del kritik mot policies som inte är evidensbaserade, men den ges typiskt sett endast från motståndarsidan, vilket minskar dess övertygelsekraft. Istället behöver vi kritik som är motiverad av att man bryr sig om evidensbaserad policy för dess egen skull, och inte enbart är ett slagträ i striden mellan höger och vänster.

Mot bakgrund av detta har ett antal forskare, studenter och andra entusiaster nyligen startat ett nätverk för evidensbaserad policy. Vi har precis skapat en Facebooksida (”gilla” gärna den!), där vi kommer sprida nyheter om evidensbaserade (och icke evidensbaserade…) policies, en hemsida och skrivit ett tentativt manifest. Här följer några utdrag ur manifestet:

Målsättning

Det primära målet med vårt nätverk är att se till att alla politiska beslut fattas på basis av tillräcklig evidens. Mer precist vill vi att det vid varje politiskt beslut ges tillräcklig evidens för att de medel som man föreslår (t ex en viss arbetsmarknadspolitisk reform) är det mest effektiva sättet att nå det mål man har med beslutet (t ex sänkt arbetslöshet). Notera att detta inte endast gäller nya reformer, utan att vi även vill att sedan tidigare existerande policies ska visas vara tillräckligt evidensbaserade.

Exakt vad som utgör tillräcklig evidens måste bli föremål för noggranna undersökningar. Det lär variera med kriterier som a) frågans vikt b) tidspress c) hur lätt det är att skaffa ny evidens. I vissa fall kan det krävas randomiserade kontrollstudier, medan det i andra fall kan räcka med svagare typ av evidens.

Vi vill även i övrigt verka för en politisk kultur som genomsyras av respekt för kunskap – där man intar politiska åsikter därför att de stöds av vetenskapen, snarare än för att de överensstämmer med ens förutfattade meningar, där man debatterar på ett ärligt, sakligt och kunskapsbaserat sätt, och där man är beredd att ändra sig om man får reda på att ens förslag vilar på en felaktig faktagrund.

Objektivitet

Vi bör vara objektiva och inte uttala oss om vilka finala mål politiken bör ha (välfärd, jämlikhet, etc). Däremot kan vi kritisera politiker som ställer upp instrumentella mål som de facto inte är det mest effektiva sättet att nå deras finala mål.

Vårt nätverk är partipolitiskt oberoende, och det är av stor vikt att det uppfattas som sådant. Medan man naturligtvis får kritisera politiska förslag som inte är tillräckligt evidensbaserade inom ramarna för nätverket ska syftet alltid vara att göra politiken mer evidensbaserad, inte att bedriva partipolitik. Vi vill inte ha medlemmar som använder nätverket för att bedriva partipolitik – det får de göra genom andra fora. Medlemmar som bedriver hätsk politisk argumentation inom ramarna för nätverket kommer uteslutas (i synnerhet om denna är rasistisk, sexistisk eller på annat sätt diskriminerande.) Likaså kommer besökare på vår Facebooksida och vår hemsida som gör sådana kommentarer att blockeras.

Nätverkets karaktär

Eftersom nätverkets mål är att göra den politiska kulturen mer nyanserad och kunskapsbaserad, är det naturligtvis viktigt att vår interna samtalskultur präglas av samma egenskaper. Vi ska dessutom naturligtvis ha en demokratisk struktur.

Dessutom är det – inte minst eftersom vårt nätverk till sin natur till viss del är kritiskt – viktigt att på alla sätt söka skapa och upprätthålla en positiv energi inom nätverket. Vi vill inte bli ett forum för allmänna klagomål på politiker, utan vill konstruktivt försöka bidra till att utveckla politiken, och därigenom det svenska samhället.

Jag ser naturligtvis detta nätverk som nära kopplat till mitt arbete för att göra den politiska debatten mer rationell. För att politiken ska bli mer evidensbaserad, måste även den politiska debatten vara rationell och evidensbaserad.

Det finns en uppsjö frågor att gräva djupare i angående evidensbaserad policy. Jag ämnar återkomma till ämnet inom kort.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s