Mediernas ansvar för missvisande opinionsundersökningar

Enligt ett citat som brukar tillskrivas den brittiske premiärministern Benjamin Disraeli finns det tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik. Ironiskt nog är dock citatet självt något missvisande, eftersom det, enligt ett citat som brukar tillskrivas den amerikanske statistikern Fred Mosteller, är lättare att ljuga utan statistik än med statistik. Ändå innehåller citatet ett mått av sanning: bl a eftersom det är relativt svårt att ljuga med statistik, så litar människor mer på statistiska påståenden än på andra påståenden, vilket gör att det blir extra åtråvärt att försöka vilseleda med hjälp av statistik. Det gör i sin tur att missvisande statistik trots allt är ganska vanlig.* Det gör också att man måste vara väldigt uppmärksam på missvisande statistik.

Nyligen skrev jag ett inlägg om hur Alliansen systematiskt förleder väljarna om utvecklingen på arbetsmarknaden under deras år vid regeringsmakten med hjälp av missvisande statistik. I detta inlägg vill jag titta närmare på två statistiska undersökningar som gett helt olika bilder av svenskarnas inställning till icke-ideella friskolor. Den ena undersökningen gjordes av Demoskop på uppdrag av Friskolornas Riksförbund och Centerpartiet, som använde den som underlag för en artikel på Aftonbladet Debatt den 15 april. I artikeln argumenterade Friskolornas Riksförbunds Mikaela Valtersson och Centerpartiets Annie Lööf för att det finns ett stort stöd för privata aktörer på skolans område. Den andra undersökningen gjordes av Exquiro på uppdrag av Lärarnas Riksförbund (LR), som använde den som underlag för en artikel på DN Debatt den 9 september förra året. LR:s Bo Jansson argumenterade där för att det finns ett stort motstånd mot privata vinstuttag i skolan.

Som synes drog man radikalt olika slutsatser av sina respektive undersökningar, något som i sin tur inte minst torde bero på subtila skillnader i vilka frågor man ställde. Demoskop frågade:

Är du för eller emot att införa ett förbud mot företag att bedriva [förskolor/grundskolor/gymnasier] i den kommun och det landsting där du bor?

Exquiro frågade istället:

Anser du att friskolor som drivs som bolag bör kunna ta ut vinst?

Svarsalternativen var:

a) Friskolan själv ska få bestämma över vinsten

b) Vinst måste återinvesteras i skolan

c) Inga vinster ska kunna tas ut

d) Ingen uppfattning

Resultaten blev som följer. Enligt Demoskops undersökning vill mindre än en av tre ha förbud mot företagsdrivna skolor:

Demoskop
Föga förvånande var vänsterpartiets väljare mest kritiska till företagsdrivna skolor, medan de borgerliga partiernas väljare var mest positiva:

Demoskop 2Enligt Exquiros mätning, i sin tur, vill endast 9 % behålla det system vi har idag, där friskolan själv får bestämma över vinsten, medan inte mindre än 89 % antingen vill att vinsten måste återinvesteras i skolan, eller att inga vinster ska kunna tas ut alls (dessvärre presenterar man ingen separat statistik för det totala antalet som gett dessa respektive svar, men min gissning – baserat på partiernas storlek – är att mätningen visar att drygt 50 % föredrar återinvesteringsalternativet, och knappt 40 % totalförbudsalternativet).

Exquiro

I Demoskops mätning väljer således mer än 2/3 ”pro-friskole-alternativet”, medan i Exquiros mätning gör endast 9 % det (medan 89 % vill reglera friskolorna hårdare).** Dessa respektive siffror utnyttjas i de båda debattartiklarna: båda sidor argumenterar för sin sak genom att hävda att de har majoriteten på sin sida.

Om det nu är åtråvärt att få det att framstå som att man har majoriteten på sin sida, hur kan man se till så sker? Det finns ett antal olika tricks man kan ta till. Jag skulle vilja hävda att båda sidor använder sådana tricks här, men att Friskolornas Riksförbunds/Centerpartiets/Demoskops är mycket värre än LR:s/Exquiros.

Låt oss först titta på LR:s Exquiro-undersökning. Notera att i denna undersökning representeras uppdragsgivarens (LR:s) ståndpunkt av två olika alternativ, medan det bara finns ett alternativ som representerar motståndarsidans ståndpunkt. Eftersom människor kan ha en tendens att uppfatta mittenalternativet som ”det normala alternativet”, kan detta prima dem till att stödja LR:s linje. Det är osannolikt att man skulle ha skapat en undersökning som på liknande sätt varit biased till nackdel för den egna linjen, vilket gör denna asymmetri något misstänkt. Det bör dock sägas att effekten av asymmetrin torde vara relativt begränsad i detta fall.

I Friskolornas Riksförbunds och Centerpartiets Demoskop-undersökning finns det ingen sådan asymmetri, utan pro- och anti-friskolealternativ är lika många (ett vardera). Ett problem här är emellertid att frågan är väldigt ospecificerad: till skillnad från Exquiro frågar Demoskop inte efter vilka regler företagen som driver skolor ska behöva följa. Varför har man ställt en så vag fråga?

När man funderar på det, ska man notera att varken Friskolornas Riksförbund eller Centerpartiet vill ha något krav på att vinsterna ska behöva återinvesteras i verksamheten. Därför ligger det inte i deras intresse att tydliggöra distinktionen mellan vinster med respektive utan återinvesteringskrav. Hade man gjort det, hade det nämligen visat sig att man inte har majoriteten bakom sig för den mer specifika linje man driver – att företagsdrivna skolor inte bara bör få finnas, utan att de också bör få bestämma själva över vinsten – och det vill man alltså undvika. Eftersom man knappast underlåtit att göra en distinktion som varit till fördel för den egna linjen är detta precis som i LR:s/Exquiros fall misstänkt. Skillnaden mot LR:s/Exquiros fall är emellertid att denna underlåtelse gör stor skillnad: hade man skilt på dessa båda vinstvarianter, hade det sannolikt visat sig att man i själva verket har mycket litet stöd för sin linje.

Apropå detta skriver Lööf och Valtersson som följer i deras debattartikel:

Men rätten att välja är inte längre självklar. Den så kallade Reepaluutredningen, ledd av Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu, förbereder nu verktygen för att montera ned valfriheten, på uppdrag av den svagaste minoritetsregeringen som har existerat i modern tid.

Vi kan i dag presentera en helt ny Demoskop-undersökning, som Friskolornas Riksförbund låtit göra, som visar att regeringens valfrihetsfientliga inställning inte delas av svenska folket.

Det är emellertid en felaktig framställning av ”Reepaluutredningen”. I sammanfattningen står det som följer:

Syftet med utredningen är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.

Min fetstil. Syftet är alltså inte alls att förbjuda privata företag att driva skolor, utan att tvinga dem att återinvestera vinster i skolan. Denna uppfattning delas enligt Exquiro-undersökningen av en stor majoritet av väljarna (89 % var ju för antingen detta alternativ eller det mer radikala alternativet att helt förbjuda företag från att ta ut vinster i skolan). Att som Valtersson och Lööf skriva att ”regeringens valfrihetsfientliga inställning inte delas av svenska folket” är således helt missvisande.

I sammanhanget är det värt att påpeka att det torde vara svårt för den genomsnittlige läsaren att förstå detta, eftersom Demoskop-undersökningen inte finns tillgänglig i anslutning till debattartikeln (till skillnad från Exquiro-undersökningen, som redovisas grafiskt på DN Debatt). Jag fick själv mejla till Friskolornas Riksförbund, som skickade mig en sammanfattning av undersökningen.

Detta är inte första gången jag skrivit om undersökningar från Demoskop som används på ett suspekt sätt i debatten. Den 18 november förra året skrev Adam Cwejman (Fp) och Demoskops Peter Santesson en DN Debatt-artikel om fd moderater som gått till sverigedemokraterna som innehöll en lång rad missvisande eller felaktiga påståenden.

Sveriges Radio menar att det är så vanligt att opinionsundersökningar missbrukas på detta sätt att man anammat en strikt policy där det bland annat står:

Vi måste alltid känna till avsändaren, vem som har betalat för undersökningen.

En påtryckargrupp – till exempel en fackförening eller intresseorganisation – som presenterar en lösryckt opinionsmätning ska vi fortsätta att vara mycket restriktiva med. Det handlar för det mesta om lobbying eller propaganda, tanken är normalt att visa att många tycker som de. Passar inte resultaten publiceras aldrig mätningen.

Politiska partier som beställare godkänner vi inte.

Även SvT och DN har policies för rapporteringen kring opinionsundersökningar (DN:s är dock märkligt nog inte offentlig).

På basis av de granskningar av opinionsundersökningar jag gjort menar jag att det finns en hel del som talar för att övrig media bör följa Sveriges Radios strikta policy. Det är ofta lätt att få de resultat man vill ha genom att ändra på små detaljer i hur man ställer frågorna i opinionsundersökningar, och som synes så finns det opinionsinstitut och/eller uppdragsgivare som inte drar sig för att göra det (hur man ska fördela skulden mellan dem kan diskuteras, men är irrelevant för mina syften).*** Det gör att den okritiska inställning som vissa debattredaktörer uppenbarligen har till den här typen av opinionsundersökningar är för slapp. Medierna menar ju själva att de har ett ansvar att se till att stoppa mindre nogräknade partier och intresseorganisationer från att slå blå dunster i ögonen på väljarna. Det är dags att de börjar leva upp till den självbilden. Antingen får de börja granska både debattartiklar och de undersökningar de baseras på mycket noggrannare än de gör idag, eller så får de helt enkelt införa ett totalstopp för den här sortens artiklar baserade på undersökningar som beställts av partier och intresseorganisationer från kommersiella opinionsinstitut.

 

* F ö så tenderar även många andra idéer som är och uppfattas som goda att missbrukas. Några exempel i högen är ”antifascism”, ”religionsfrihet”, ”vetenskaplighet”, etc, etc.

** Exquiros mätning utfördes som sagt förra året, då stödet för ett förbud mot företagsdrivna friskolor var något större än det är idag, enligt Demoskop. Förändringen är dock relativt liten och kan inte förklara de stora skillnaderna mellan Demoskops och Exquiros mätningar.

*** Detsamma sker f ö även inom vetenskapen vad gäller politiskt heta ämnen som kvinnodiskriminering, som detta intressanta blogginlägg visar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s