Samarbetsprincipen, faktakoll och argumentationskoll

Enligt filosofen Paul Grice finns det en tyst norm som vi omfattar och för det mesta följer när vi samtalar: samarbetsprincipen:

Make your contribution such as it is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged.

Under denna allmänna princip följer en rad mer specifika maximer såsom ”säg inte det du tror är falskt” och ”säg inte det för vilket du saknar evidens”, ”var tydlig”, ”var relevant”, etc. Fastän Grice nog har rätt i att vi för det mesta följer denna princip är det lätt att se att den också emellanåt bryts. Människor ljuger, är avsiktligt vaga på ett sätt som gynnar deras argument, underlåter att ge argument för teser som kräver argument, etc, om det gynnar deras syften. Detta gäller inte minst politiska debatter, där så mycket ligger i vågskålen.

 

Politiska debatter kan ses som en sorts fångarnas dilemma, där kollektivet tjänar på om alla samarbetar – dvs att ingen ljuger, att alla ger evidens för alla sina påståenden, att ingen är vag eller tvetydig, etc – men där varje enskild individ tjänar på att fuska (oavsett om de andra fuskar eller inte), eftersom man genom att fuska kan övertyga folk om teser vilka egentligen saknar goda argument.

Ett annat exempel på fångarnas dilemma är koldioxidutsläpp. För varje enskilt land kan det löna sig att maximera sin produktion utan tanke på vilka utsläpp det för med sig, oavsett vad det andra gör, men för världen som kollektiv är det bättre om alla länder minskar sina utsläpp.

I det senare fallet kan man lösa dilemmat genom att träffa en bindande överenskommelse och straffa den som inte lever upp till den. På så vis höjer man kostnaden för att underlåta att samarbeta. Även i fallet med politiska debatter är lösningen på dilemmat att höja kostnaden för att underlåta att följa samarbetsprincipen. I detta fall krävs det dock inga överenskommelser och formella straff, utan det blotta påpekandet av sådana brott mot samarbetsprincipen är oftast tillräckligt. Det finns nämligen som sagt en tyst norm om att man inte ska komma med falska påståenden, göra logiska felslut, etc, vilket gör att sådana argumentationsfel endast kan tjäna sina syften om de inte uppfattas vara sådana. Om varje falskt påstående kom med en liten tag där det stod ”detta påstående är falskt” så skulle mängden falska påstående snabbt minska.

 

Detta är något som amerikanska sajter som politifact.com och factcheck.org samt SvD:s Faktakollen tagit fasta på. Genom att noggrant gå igenom politikers påståenden så kan man, tänker man sig, ge politikerna incitament att inte fara med osanning. (Dessutom ger man naturligtvis väljarna bättre underlag att fatta sina beslut på.) Dessa initiativ är på alla sätt mycket lovvärda. Emellertid är direkta faktafel endast en typ av argumentationsfel bland många. För en sofistikerad debattör är det inte svårt att slå blå dunster i ögonen på folk utan att komma med falska påståenden.

Därför är det viktigt att peka ut alla former av argumentationsfel. Kalla det ”argumentationskollen”, i analogi med ”faktakollen”. Det är det som den här bloggen syftar till. I en ideal värld skulle argumentationen i alla viktigare politiska debattinlägg, ledarartiklar, tal, debatter, mm, kritiseras av skickliga och opartiska granskare. Formerna för denna kritik kan som sagt diskuteras, men lär inte ligga våldsamt långt ifrån denna bloggs. Om kritiken skulle vara lättillgänglig (dvs publiceras inte bara på bloggar utan även i mer etablerad media) och om den skulle åtnjuta respekt såsom saklig och opartisk så tror jag att den skulle kunna bidra till att höja nivån på den politiska debatten.

Annonser

One thought on “Samarbetsprincipen, faktakoll och argumentationskoll

  1. Ping: Translation of “Replace the rhetoricians with philosophers” from DN Debatt-betyg | Philosophical Sketches

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s