Om forskningens nytta och systematiskt tänkande hos Tidningen Curie

Jag gästbloggar hos Tidningen Curie i höst. Hittills har jag skrivit två poster. Den första handlade om hur mycket nytta forskning måste skapa för att den ska vara värd att finansiera. Den andra handlade om att systematiskt tänkande och algoritmer gradvis kommer slå intuitionen på fler och fler områden, och att om vi går tillräckligt långt fram i tiden, så kommer den bli utkonkurrerad på alla områden.

Gåvor som matchas av privata givare

I mitt förra inlägg beskrev jag hur regeringen kunde öka välgörenhetsgivandet genom att matcha privata givares gåvor. I ett inlägg på LessWrong följer jag upp det resonemanget med att beskriva hur rika privata givare kan göra detsamma. Specifikt beskriver jag hur man kan komma runt ett vanligt problem vad gäller matchade gåvor, nämligen att matchandet blir en ”illusion” eftersom den rike givaren ger bort samma summa oavsett vad de mindre givarna gör. Det görs genom att matchningen görs ”disjunktiv”: den rike donatorn lovar att matcha gåvor till flera olika välgörenhetsorganisationer. Det ger i sin tur incitament till mindre givare att ge så fort så möjligt innan matchningspengarna tar slut,

Gåvoavdrag, matchade gåvor och öronmärkta skatter

Regeringen tar bort välgörenhetsavdragen från 1 januari. Samtidigt fortsätter man att ge stora summor till exempelvis Röda Korset. Det finns emellertid skäl att tro att staten skulle få större utväxling på samma insats om man istället behöll möjligheten till avdrag, åtminstone till Röda Korset och andra organisationer som man ändå stödjer, och drog ner det direkta stödet till dessa organisationer. En metastudie indikerar nämligen att genom att varje krona som staten ger till välgörenhetsorganisationer i form av ökade avdrag ger mer än en krona i form av ökade donationer.

Our results suggest that tax deductions are treasury efficient; that is, a decrease in the cost of giving by $1 results in more than $1 being donated to charity through private philanthropy. This presents an opportunity for policy makers to support the transition of the provision of public services from governments to charities and nonprofit organizations.

Det gör att det möjligen finns skäl att ifrågasätta logiken i regeringens agerande. Det ska dock påpekas att metastudien är baserad på amerikanska undersökningar, och att det inte är säkert att svenska undersökningar skulle ge samma resultat.

Skatteavdrag för välgörenhet innebär, i en mening, att staten står en andel av den summa som välgörenhetsorganisationen tar emot. Denna summa kommer motsvara donatorns marginalskatt (normalt sett ca 30-55 % i Sverige). Man kan emellertid tänka sig ett system där staten står för en mindre eller (vilket i mina ögon är intressantare) större andel av den summa som välgörenhetsorganisationen tar emot – ända upp till 90  eller 99 %. Detta kan uttryckas som att regeringen inte bara låter dig få avdrag på din donation, utan de matchar den dessutom med en egen donation (som kan vara mindre eller större än din donation). Kanada har t ex ett sådant system: de matchar varje dollar i välgörenhet till kriget i Syrien med en egen dollar. Eftersom Kanada också låter dig dra av mellan ca 40-50 % av dina välgörenhetsbidrag från skatten, gör detta att kanadensiska staten de facto står för mellan ca 70-75 % av de pengar som går till denna sorts välgörenhet.* Ett liknande system finns i Storbritannien.

Läs mer

Det politiska bias-testet

Tillsammans med den amerikanska kritisk tänkande-organisationen ClearerThinking.org har jag konstruerat ett politiskt bias-test, som publicerades igår på Vox.com. Det fullständiga testet återfinns här (Vox skar bort inledningen, eftersom den överlappar starkt med Jess Whittlestones artikel).

Testet bygger på min forskning om begreppet koherens, som är en egenskap hos strukturer av trosföreställningar. Två andra blogginlägg om strategin att identifiera bias från strukturen av olika trosföreställningar återfinns här och här).

Rapport från EA Global Oxford

Vad ska man göra om man vill göra så mycket gott man kan? Och hur ser man till att verkligen göra det? Dessa frågor var temana på årets tredje Effektiv altruism-möte, som hölls i helgen i Said Business School, Oxford. 300 effektiva altruister samlades för att lyssna på föredrag, knyta kontakter och, inte minst, inspirera varandra. Den smittande entusiasmen på EA-mötena är ett fantastiskt verktyg för att konsolidera nykomlingars intresse och för att stärka sammanhållningen inom rörelsen. Här följer en personligt hållen rapport. Länkar till introduktioner till EA-rörelsen återfinns längst ner.

Jag anlände till Oxford i fredags. Efter ett kortare mingel där jag bland annat återsåg vänner från förra årets konferens i San Francisco gick ett tiotal iväg av oss – däribland Skypegrundaren Jaan Tallin och Future of Humanity Institutes mångkunnige Anders Sandberg – och åt middag på en restaurang med vacker utsikt över Oxford. Själv hamnade jag bredvid en anti-åldringsforskare, två programmerare som arbetar på IBM respektive Google DeepMind, och en anslående stilig holländare som arbetar i Googles managementavdelning.

Efter att vi brutit upp vid tiotiden gick de andra till Tolkien och Lewis-puben Eagle & Child (där jag varit förut). Själv gick jag däremot hem till vackra Madgalen College för att förbereda mitt föredrag, som jag skulle hålla följande morgon.Magdalen College

Konferensen inleddes så på lördag morgon med en rad föredrag där grundläggande EA-begrepp förklarades för nykomlingar. De var mindre intressanta för min del. Vad som däremot var väldigt roligt och intressant var att träffa den stora norska EA-kontingenten. EA-rörelsen har växt snabbt i Norge och är särskilt stark vid Trondheims tekniska universitet NTNU. Det var också intressant att se att den norska EA-rörelsen har en så stor politisk spridning i Norge. Det fanns medlemmar från både Arbeiderpartiet, Høyre och socialliberala Venstre på plats. Läs mer

Nätverket för evidensbaserad policys debattöversikter

Nätverket för evidensbaserad policy har skapat översikter över olika debatter som förts i medierna. Avsikten är inte att utvärdera argumenten eller att beskriva evidensläget, utan endast att sammanfatta debatten som den faktiskt förs. I huvudsak använder vi oss av svenska källor, men vid några tillfällen har vi också länkat till utländska källor. Vi har som mest tio argument för och tio mot en given tes.

Hittills har vi skapat översikter över tio debatter, om t ex genmodifierade grödor och cannabislegalisering. Vår introduktionspost återfinns här.